Analys av bostadsbristen och den kommunikativ handlingen utifrån Jürgen Habermas teori

Inledning

Inom stadsbyggnadsdiskussionen talas det mycket idag hur man ska lösa bostadsbristen i populära boendeområden, bland annat problemet med studentstäder i städer med högskolor och universitet. I diskussionen finns flera parter involverade. Vi har de privata aktörerna såsom byggherrar, vi har intresseföreningar för studenterna, vi har statliga verk såsom Boverket och vi har politiska partier.

Ett vanligt argument i diskussionerna från privata byggherrar är att regelverk och styrningen av hur och var man får bygga gör det olönsamt att bygga billiga bostäder. De privata aktörerna föreslår lättnader i byggregler. På andra sidan har vi politiska partier där en sida anser att lättnader i byggregler skulle gagna byggandet och en annan anser att en lättnad i byggnadsreglerna skulle lede till oacceptabla försämringar för de som kommer att bo i lägenheterna (man är rädd att byggherrarna ska utnyttja möjligheterna lättnaderna). Sedan har vi Boverket som gör utredningar och tar fram nya riktlinjer för att hitta sätt att möjliggöra byggandet av fler bostäder. Boverket har i uppdrag att lyssna på samtliga inblandade parter och försöka hitta en lösning som fungerar.

Detta är en vanliga situation som kan beskrivas och analyserar utifrån Habermas teoretiska ramverk. Habermas påpekar att samhället befinner sin i en ständig förändringsprocess (Habermas 1996:487) och denna förändringsprocess äger involverar samhällets olika aktörer som möts och diskuterar sin problem och åsikter.

Van har vi ett problem med olika aktörer. Dessa aktörer möts och vilket även innebär att olika livsvärldar möts. De olika aktörerna har helt enkelt olika sätt att se på problemet. Byggherrarna har en syn på saken. Det är deras livsvärld de presenterar. Intresseorganisationerna har sin syn på hur man ska lösa problemet. De presenterar sin livsvärld. Sedan har vi de politiska partierna som belyser saken ur sitt synsätt. De presenterar sin livsvärld. Vi har även Boverket. Boverket kan inte sägas vara värdefritt, men åtminstone har de som uppdrag att försöka vara värdefria och ta fram en hållbar lösning och riktlinjer som i slutändan löser problemet.

För att lösa problemet möter de olika parterna varandra. De diskuterar. Detta är är en kommunikativ handling. Den kommunikativa handlingen leder förhoppningsvis sedan fram till nya regler och riktlinjer för hur byggandet ska gå till, detta kallas systemvärlden. Systemvärlden består av de lagar och regler vi samsas om.

Habermas påpekar just att vi lever i en fragmenterad värld (Calhoun 1996:438), vi har olika syn på världen och hur vi ska lösa problem. Han belyser hur vi genom att kommunicera, genom den kommunikativa handlingen försöker föra våra olika livsvärldar närmare varandra och skapa gemensamma ramar för hur vi ska hantera en situation/lösa ett problem. Man skapar genom den kommunikativa handlingen gemensamma referensramar, eller som Habermas uttrycker det gemensamma livsvärldshorisonter (Habermas 1981:457). Denna systemvärld av lagar och regler påverkar sedan i sin tur våra livsvärldar.

I vårt samhälle möts parterna ofta i det som Habermas kallar den publika sfären (public sphere). Den publika sfären skapar utrymme och möjlighet för aktörerna att göra sin röst hörd till allmänheten – det är en plats som skapar möjligheter att utbyta information och presentera sina åsikter (Habermas 1996:470). Får problemet tillräckligt mycket gehör hos allmänheten och institutioner leder det i sin tur att staten tar tag i problemet (Habermas 1996:469).

 

Sammanfattning - Bostadsbrist och kommunikativ handling

Det man kan använda Habermas teoretiska ramar gällande det kommunikativa handlandet till, är att skapa förståelse för del hur olika aktörer resonerar utifrån sina egna livsvärldar och de livsvärldshorisonter de har. Med hjälp av sådan kunskap kan man skapa plattformar i den publika sfären där de olika aktörerna kan mötas och försöka ska gemensam förståelse och förhppningsvis även skapa en gemensam livsvärldshorisont som tillvaratar de inblanda aktörernas olika intressen.

 

Referenslista

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Habermas, Jürgen (1996). "Civil Society and the Political Public Sphere" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory.  3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. S 469-489

Habermas, Jürgen (1981). "The Rationalization of the Lifeworld" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory.  3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 451-468