Anthony Giddens – Modernitet, abstrakta system och rörlighet

Inledning

Vi lever i en värld där resor och turism nästan ses som en självklarhet i den rika västvärlden. Varje dag matas vi med reseerbjudanden, vi pratar med vänner om deras tidigare resa eller vår egen planerade resa. I vår vardag på lokalt plan diskuteras rörligheten bland annat när vi ska söka arbete. I nyheterna läser vi om förbättringar inom kollektivtrafiken som ska ska spara oss fler minuters reseväg och samhället kommer samtidigt att tjäna eller spara pengar på dessa satsningar. Vi talar om att bygga supercykelvägar som ska förbättra rörligheten och uppmuntra till större användning av cykel på längre distanser. Vi läser om att bygga broar och tunnlar som förenar städer över nationsgränser och påtalar de möjligheterna vi har att hitta nya arbetstillfällen, nya marknader och tidsvinsterna som den nya infrastrukturen innebär. Rörligheten över långa distanser har nästan blivit en självklarhet i våra liv. Den allt friare och snabbare rörligheten har gjort vårt privata geografiska upptagningsområde för sociala relationer större (Giddens 1990:539). Tid och rum flyter samman. Detta är ett av de drag som karaktäriserar moderniteten (Giddens 1990:538).

I den här delen av uppgiften kommer jag att titta på rörlighet ur modernitetens perspektiv och hur dessa resor och investeringar i dessa rörlighetssystem blir möjliga genom det Giddens kallar abstrakta system.

Abstrakta system

Många samhällsfunktioner förlitar sig på det Gidden kallar abstrakta system, tekniska system som säkerställer att vår vardag flyter på utan att vi själv behöver tänka på detaljerna själv (Giddens 1990:532). När det gäller resor litar helt enkelt på tekniken, de beräkningar och säkerhetsåtgärder som gör att t ex kollektivtrafik kommer och går i tid. En känsla av hur vi förlitar oss på dessa system kan i få när det väl inte fungerar. Först då reflekterar vi över det vi tagit för givet – att tåget skulle skulle dyka upp exakt kl 13.51.

Det abstrakta återspeglar sig även i all den expertis vi förlitar oss på. När man pratar om att bygga ut och bygga om infrastruktur har någon gjort långsiktiga beräkningar på vad kostnaden på investeringen men också räknat ut vad den framtida samhällsvinsten är om vi tar oss från Köpenhamn till Göteborg tio minuter snabbare.

Giddens påpekar att vi litar på expertutlåtanden som många gånger går isär och inkonsekventa (Giddens 1990:543). Vilket visar sig de gånger experternas beräknade tids- och kostnadskalkyler inte håller.

Tid och rum flyter samman

Inledningsvis nämnde jag även att Giddens prata om hur tid och rum flyter samman och att detta är ett av modernitetens karaktärsdrag.

På lokal nivå har våra möjligheter att ha vårt sociala umgänge utspritt över ett större geografiskt område. Det är möjligt dels genom de snabbare och enklare transporterna, men även genom kommunikationssystem såsom telefon och internet.

Går vi utanför våra nationella gränser och längre bort än de närmsta grannländerna kan vi se hur den västerländska turismen påverkar och förändrar vår omvärld. Inom några timmar kan vi befinna oss på andra sidan jordklotet utan att vi för den delen behöver känna oss vilsna. På platsen möter vi samma säkerhetssystem som vi gick igenom vid avresan och vi möter personer som vi antagligen kan kommunicera på engelska med.

När vi kommer utanför flygplatsen möts vi alltmer av liknande miljöer som vi är vana vid hemifrån, vi möter samma utbud av internationella restaurangkedjor, vi kan betala med kort (ytterligare ett exempel på abstrakta system som vi förlitar oss på – digitala transaktioner), vi hittar samma butiker och köpcentrum som liknar de vi har hemma. Det vi känner igen är inte längre begränsat till ett mindre geografiskt område (Giddens 1990:538-539).

Söker vi oss till platser som vi kallar mer ”genuina”(ofta platser i utvecklingsländer) kan vi se hur dessa platser blir alltmer turistifierade och anpassas efter den västerländska turismen. Hela världen bli allt mer lik det vi i västvärlden upplever som det moderna. Detta kan förklara utifrån den makt som det kapitalistiska systemet och västvärlden har i relation till utvecklingslandet eller platsen. Turisten och den västvärld turisten kommer ifrån har starka resurser, en dominerande kultur, och har därför lättare att påverka den platsen med en inte lika dominerande kultur (Giddens 1990:237).

Referenslista

 Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Giddens, Anthony (1990). "The Consequenses of Modernity" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. S 531-545

Analys av bostadsbristen och den kommunikativ handlingen utifrån Jürgen Habermas teori

Inledning

Inom stadsbyggnadsdiskussionen talas det mycket idag hur man ska lösa bostadsbristen i populära boendeområden, bland annat problemet med studentstäder i städer med högskolor och universitet. I diskussionen finns flera parter involverade. Vi har de privata aktörerna såsom byggherrar, vi har intresseföreningar för studenterna, vi har statliga verk såsom Boverket och vi har politiska partier.

Ett vanligt argument i diskussionerna från privata byggherrar är att regelverk och styrningen av hur och var man får bygga gör det olönsamt att bygga billiga bostäder. De privata aktörerna föreslår lättnader i byggregler. På andra sidan har vi politiska partier där en sida anser att lättnader i byggregler skulle gagna byggandet och en annan anser att en lättnad i byggnadsreglerna skulle lede till oacceptabla försämringar för de som kommer att bo i lägenheterna (man är rädd att byggherrarna ska utnyttja möjligheterna lättnaderna). Sedan har vi Boverket som gör utredningar och tar fram nya riktlinjer för att hitta sätt att möjliggöra byggandet av fler bostäder. Boverket har i uppdrag att lyssna på samtliga inblandade parter och försöka hitta en lösning som fungerar.

Detta är en vanliga situation som kan beskrivas och analyserar utifrån Habermas teoretiska ramverk. Habermas påpekar att samhället befinner sin i en ständig förändringsprocess (Habermas 1996:487) och denna förändringsprocess äger involverar samhällets olika aktörer som möts och diskuterar sin problem och åsikter.

Van har vi ett problem med olika aktörer. Dessa aktörer möts och vilket även innebär att olika livsvärldar möts. De olika aktörerna har helt enkelt olika sätt att se på problemet. Byggherrarna har en syn på saken. Det är deras livsvärld de presenterar. Intresseorganisationerna har sin syn på hur man ska lösa problemet. De presenterar sin livsvärld. Sedan har vi de politiska partierna som belyser saken ur sitt synsätt. De presenterar sin livsvärld. Vi har även Boverket. Boverket kan inte sägas vara värdefritt, men åtminstone har de som uppdrag att försöka vara värdefria och ta fram en hållbar lösning och riktlinjer som i slutändan löser problemet.

För att lösa problemet möter de olika parterna varandra. De diskuterar. Detta är är en kommunikativ handling. Den kommunikativa handlingen leder förhoppningsvis sedan fram till nya regler och riktlinjer för hur byggandet ska gå till, detta kallas systemvärlden. Systemvärlden består av de lagar och regler vi samsas om.

Habermas påpekar just att vi lever i en fragmenterad värld (Calhoun 1996:438), vi har olika syn på världen och hur vi ska lösa problem. Han belyser hur vi genom att kommunicera, genom den kommunikativa handlingen försöker föra våra olika livsvärldar närmare varandra och skapa gemensamma ramar för hur vi ska hantera en situation/lösa ett problem. Man skapar genom den kommunikativa handlingen gemensamma referensramar, eller som Habermas uttrycker det gemensamma livsvärldshorisonter (Habermas 1981:457). Denna systemvärld av lagar och regler påverkar sedan i sin tur våra livsvärldar.

I vårt samhälle möts parterna ofta i det som Habermas kallar den publika sfären (public sphere). Den publika sfären skapar utrymme och möjlighet för aktörerna att göra sin röst hörd till allmänheten – det är en plats som skapar möjligheter att utbyta information och presentera sina åsikter (Habermas 1996:470). Får problemet tillräckligt mycket gehör hos allmänheten och institutioner leder det i sin tur att staten tar tag i problemet (Habermas 1996:469).

 

Sammanfattning - Bostadsbrist och kommunikativ handling

Det man kan använda Habermas teoretiska ramar gällande det kommunikativa handlandet till, är att skapa förståelse för del hur olika aktörer resonerar utifrån sina egna livsvärldar och de livsvärldshorisonter de har. Med hjälp av sådan kunskap kan man skapa plattformar i den publika sfären där de olika aktörerna kan mötas och försöka ska gemensam förståelse och förhppningsvis även skapa en gemensam livsvärldshorisont som tillvaratar de inblanda aktörernas olika intressen.

 

Referenslista

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Habermas, Jürgen (1996). "Civil Society and the Political Public Sphere" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory.  3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. S 469-489

Habermas, Jürgen (1981). "The Rationalization of the Lifeworld" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory.  3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 451-468