Socialt kapital hos män och kvinnor
av
av
Inledning
I det här arbetet har vi valt att arbeta med data från ESS (European Social Survey) från 2010. Vårt arbete har kretsat kring frågan om det finns en skillnad i socialt kapital mellan män och kvinnor.
Socialt kapital är ett begrepp som flera teoretiker befattar sig med. Putnams begrepp innefattar förtroende, normer och social nätverk/kontakter (Putnam 2006). Socialt kapital påverkar i sin tur individens möjlighet och fortsättningar att utveckla sitt humankapital (t ex utbildning, färdigheter och talanger) och tillgång till fysiska kapital (t ex maskiner och verktyg).
För att söka svar i frågan har vi använt oss av kvantitav metod. Vi har använt oss av en exkluderande strategi (Aneshensel 2013:12) för att testat hur olika variabler påverkar det sociala kapitalet och kunna utesluta att andra variabler än kön påverkar det sociala kapitalet.
Frågeställning
Vår grundhypotes är att det finns en skillnad i socialt kapital mellan män och kvinnor. Alltså att det finns en skillnad mellan kvinnor och mäns möjligheter att utveckla det sociala kapitalet, vilket i sin tur påverkar kvinnor och mäns möjligheter att utveckla sitt humankapital.
Vi utgick ifrån att kvinnor och män har olika förutsättningar att utveckla sitt humankapital i samhället och att det sociala kapitalet är en indikator på denna ojämlikhet.
Vår frågeställning utgår från detta antagande och blir:
- Finns det någon skillnad mellan mäns och kvinnor möjlighet att till förskansa sig socialt kapital?
Vårt index – Socialt kapital
Utifrån definitionen av socialt kapital har vi skapat ett, i detta fall, begränsat index som innehåller följande variabler vilka samlats in i ESS frågeformulär:
19 – Trust in the legal system (förtroende för rättsystemet)
43 – How satisfied with how democracy work in country (förtroende för samhällssystemet)
57 – How often socially meet with friends, relatives, colleagues (sociala nätverk/kontakter)
61 – Feeling of safety of walking in local area after dark (förtroende för kända som okända personer)
När dessa variabler slogs ihop till ett index genom att värdena på variablerna adderades fick vi ett index där poängen varierade mellan 3 och 31 poäng, där 3 innebar ett lågt värde för socialt kapital och 31 innebar ett högt värde på socialt kapital.
Hypotes: Skillnad I social kapital mellan män och kvinnor
Vår utgångspunkt i detta arbeta är antagande att det finns en skillnad mellan hur mycket socialt kapital man har beroende på om man är man eller kvinna. Mannens möjligheter att bygga socialt kapital är utifrån vår nollhypotes (H0) större än kvinnans möjligheter att bygga socialt kapital.
Vår mothypotes (H1) är att det inte finns någon skillnad mellan mäns och kvinnors möjlighet att bygga socialt kapital.
För att titta på detta har vi valt att börja med att räkna ut ett medelvärde av socialt kapital för män (Mskm) och kvinnor (Msks).
H0: Mskm ≠ Msks (medelvärdet för män och kvinnor skiljer sig)
H1: Mskm = Msks (medelvärdet för män och kvinnor skiljer sig inte)
Medelvärde & median
För att jämföra medelvärdet mellan män och kvinnor började vi med att göra en medelvärdesanalys.
Analysen pekar på att skillnaden mellan medelvärdet hos män och kvinnor inte är markant. Medelvärdet för kvinnor (21,6) är dock lägre än medelvärdet för män (22,4). Skillnaden mellan kvinnors medelvärde och den totala insamlade datans medelvärde skiljer sig enbart med 0,4 poäng. Standardavvikelsen ligger mellan 3,9 och 4,0 (avrundat till närmsta tiondel) och är viktig för vår förståelse av precisionen i de siffror vi får fram (Djurfeldt m fl 2003:118).
Detta pekar på att vår nollhypotes (H0) skulle kunna förkastas.
 |
| Tabell nr 1: Medelvärde på socialt kapital för män (22,4) och kvinnor (21,6) var för sig samt medelvärde för män och kvinnor tillsammans (22,0). Standardavvikelsen är ligger mellan 3,9 och 4,0. |
 |
| Tabell nr 2: Medelvärde (22,0) och medianvärde (22,0) för hela urvalsgruppen (både män och kvinnor) avrundat till närmsta tiondel. |
Kön – Socialt kapital
För att få en tydligare bild av fördelningen av det sociala kapitalet mellan män och kvinnor delade vi inte det sociala kapitalet i tre kategorier: Lågt socialt kapital, medium socialt kapital och högt socialt kapital.
 |
| Tabell nr 3: Redovisar lågt socialt kapital, medium socialt kapital och högt socialt kapital fördelat på män och kvinnor. |
Detta pekar på att män har en större chans att ha ett högt socialt kapital medan kvinnor löper en större risk att hamna i kategorin lågt socialt kapital.
Detta stödjer vårt antagande om att det finns en skillnad mellan mäns och kvinnor möjlighet att öka sitt sociala kapital.
Chi2 pekar på att ett samband kan påvisas i mer än 99,9% av fallen (se 0,007 i tabell)
 |
| Tabell 4: a. 0 cells (0,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 86,15. |
Kön – Socialt kapital – Födelseland
I vår korstabell nedan tittar vi på om socialt kapital skiljer sig mellan kön och huruvida man är född i Sverige eller inte. Vårt resonemang bakom korstabellen var att det skulle kunna finnas en skillnad mellan svenskfödda och utlandsfödda och deras möjlighet att bygga socialt kapital.
Vårt antagande var att svenskfödda skulle känna sig tryggare då de eventuellt har bott längre i landet och därför känna till miljön bättre. Vår tanke var att man känner sig säkrare i en plats man väl känner till.
Tabellen nedan (tabell 5) visar i de flesta fall ingen större skillnader mellan födelseland och det sociala kapitalet.
Dock pekar den på att män födda utomlands till en högre grad känner sig trygga etc (SK). Det skiljer 16,7 procentenheter mellan män födda i Sverige (29,9%) och utlandsfödda män (46,6%) och socialt kapital.
Vi har spekulerat lite i vad detta kan bero på och tänkt på att utlandsfödda kanske har ett närmare förhållande till familjen och släkten vilket är en av de variabler som ingår i socialt kapital. Vi har dock inte grävt djupare i detta men anser att det hade varit ett intressant område att titta närmare på.
 |
| Tabell 5: Socialt kapital uppdelat i födelseland och kön. |
Vi går vidare med att köra en multivariat och lägger in ytterligare mellanliggande testvariabler för att se om originalsambandet mellan kön och socialt kapital kvarstår (Djurfeldt m fl 2003:302).
Regressionsanalysen pekar på att kön har en påverkan på det sociala kapitalet. Är man en kvinna sjunker det sociala kapitalet (-0,76). Det sociala kapitalet påverkas alltså negativt om du är kvinna. Vi får även fram att värdet är signifikant till 99,9% (se tabell 6). Vårt värde för hur födelselandet påverkar det sociala kapitalet visar sig dock inte vara signifikant.
 |
| Tabell 6: a. Dependent Variable: socialtkapital |
Då födelselandet visar sig vara ickesignifikant, alltså att det inte påverkade det sociala kapitalet, går vi vidare för att se om antalet år man bott i landet påverkar det sociala kapitalet. Vårt antagande är att ju längre man bott på en plats desto högre socialt kapital
 |
| Tabell 7: a. Dependent Variable: socialtkapital |
Kön kvarstod dock som en signifikant variabel som påverkar det sociala kapitalet.
Kön – Socialt kapital – Ålder
Vi letar vidare efter variabler som, förutom kön, kan påverka det sociala kapitalet.
Ålder kan tänkas vara en viktig variabel, då ju äldre man är desto fler människor träffar man, man lär sig förstå samhället – detta skulle påverka det sociala kapitalet positivt. Man kan dock göra ett mer negativt antagande och tänka sig att ålder också kan påverka det sociala kapitalet ju äldre man blir, vänner går bort, man orkar inte med att göra allt man vill längre (t ex träffa vänner och ha en hobby).
Våra beräkningar visar att ålder har en negativ inverkan på det sociala kapitalet. Ju äldre man blir desto lägre socialt kapital.
Frågan är varför socialt kapital blir lägre desto äldre man blir? En fördjupning hade varit på sin plats. Det hade varit intressant att kolla på olika åldersgrupper för att se om och hur det sociala kapitalet förändras under ens livstid.
Att det sociala kapitalet påverkas av kön kvarstår.
 |
| Tabell 8: a. Dependent Variable: socialtkapital |
Nästa antagande är att utbildning kan påverka det sociala kapitalet.
Vi gjorde även här en multivariat regressionsanalys och fick fram att utbildning har en positiv inverkan (0,23) på det sociala kapitalet som visade sig vara signifikant till 99,9%. Har man avslutade heltidsstudier har man ett högre socialt kapital.
 |
| Tabell 9: a. Dependent Variable: socialtkapital |
Sammanfattning
I samtliga tester kvarstår kön som en variabel som påverkar det sociala kapitalet. Vi har dock inte hittat om det finns variabler som är kopplade till kön och i sin tur påverkar det sociala kapitalet.
En fördjupning i varför kön påverkar det sociala kapitalet är ett sätt att gå vidare med analysen, då det kan finnas mellanliggande variabler (Djurfeldt m fl 2003:144) som påverkar en snedfördelning av socialt kapital hos män och kvinnor som leder till att kvinnor inte får ett högt socialt kapital i samma utsträckning som män, t ex samhällsnormer och fördomar som påverkar kvinnas möjlighet att tillskansa sig ett högre socialt kapital.
Vår inledande frågeställning var:
- Finns det någon skillnad mellan mäns och kvinnor möjlighet att tillförskansa sig socialt kapital?
Varför det är så har vi dock inte fått svar på.
Vi hittade även att utbildning är en faktor som påverkar det sociala kapitalet.
Ett problem med vår analys kan vara det snäva valet av variabler som fick representera socialt kapital. För att göra en bättre analys skulle en bättre definition av indexet vara en bra början.
Referenslista
Aneshensel, Carol S. (2013). Theory-based data analysis for the social sciences. 2nd ed. Thousand Oaks: SAGE
Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2003). Statistisk verktygslåda: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Stockholm: Studentlitteratur
Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2010). Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Putnam, Robert D. (2006). Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag.
