Tannens spelresa

Det var ett tag sedan jag uppdaterade gällande hur det går för Tannen och hans spelande. Som jag tidigare berättat brukar det alltid gå bättre när han druckit, och vår tanke var att testa som om det fungerade lika bra att spela på nätet som på puben.

Som en del i vårt test bjuder vi honom på öl, sätter in pengar till honom och sedan låter vi honom spela. Detta är i sanningen ett riktigt socialt experiment.

Vi har tidigare testat spel som poker och roulett. Utfallet så långt är att han hittills förlorat alla pengar. Nu är det dock inte så att vi lagt alltför mycket pengar på detta. En del i vårt sätt att hålla nere kostnaderna är även att leta efter erbjudanden och bonusar hos olika spelbolag.

Vårt nästa test kommer att vara att spela craps. Craps har ingen av oss spelat på riktigt på något kasino (jag tror inte ens att det finns på svenska kasino). Tydligen sägs det dock att det är ett snabbt och spännande spel.

För att få en liten snabblänkar i hur spelet fungerar läste vi en del på Wikipedia samt på www.crapsbonusar.se

Så nu känner vi oss redo för en helg med Craps.

Anthony Giddens – Modernitet, abstrakta system och rörlighet

Inledning

Vi lever i en värld där resor och turism nästan ses som en självklarhet i den rika västvärlden. Varje dag matas vi med reseerbjudanden, vi pratar med vänner om deras tidigare resa eller vår egen planerade resa. I vår vardag på lokalt plan diskuteras rörligheten bland annat när vi ska söka arbete. I nyheterna läser vi om förbättringar inom kollektivtrafiken som ska ska spara oss fler minuters reseväg och samhället kommer samtidigt att tjäna eller spara pengar på dessa satsningar. Vi talar om att bygga supercykelvägar som ska förbättra rörligheten och uppmuntra till större användning av cykel på längre distanser. Vi läser om att bygga broar och tunnlar som förenar städer över nationsgränser och påtalar de möjligheterna vi har att hitta nya arbetstillfällen, nya marknader och tidsvinsterna som den nya infrastrukturen innebär. Rörligheten över långa distanser har nästan blivit en självklarhet i våra liv. Den allt friare och snabbare rörligheten har gjort vårt privata geografiska upptagningsområde för sociala relationer större (Giddens 1990:539). Tid och rum flyter samman. Detta är ett av de drag som karaktäriserar moderniteten (Giddens 1990:538).

I den här delen av uppgiften kommer jag att titta på rörlighet ur modernitetens perspektiv och hur dessa resor och investeringar i dessa rörlighetssystem blir möjliga genom det Giddens kallar abstrakta system.

Abstrakta system

Många samhällsfunktioner förlitar sig på det Gidden kallar abstrakta system, tekniska system som säkerställer att vår vardag flyter på utan att vi själv behöver tänka på detaljerna själv (Giddens 1990:532). När det gäller resor litar helt enkelt på tekniken, de beräkningar och säkerhetsåtgärder som gör att t ex kollektivtrafik kommer och går i tid. En känsla av hur vi förlitar oss på dessa system kan i få när det väl inte fungerar. Först då reflekterar vi över det vi tagit för givet – att tåget skulle skulle dyka upp exakt kl 13.51.

Det abstrakta återspeglar sig även i all den expertis vi förlitar oss på. När man pratar om att bygga ut och bygga om infrastruktur har någon gjort långsiktiga beräkningar på vad kostnaden på investeringen men också räknat ut vad den framtida samhällsvinsten är om vi tar oss från Köpenhamn till Göteborg tio minuter snabbare.

Giddens påpekar att vi litar på expertutlåtanden som många gånger går isär och inkonsekventa (Giddens 1990:543). Vilket visar sig de gånger experternas beräknade tids- och kostnadskalkyler inte håller.

Tid och rum flyter samman

Inledningsvis nämnde jag även att Giddens prata om hur tid och rum flyter samman och att detta är ett av modernitetens karaktärsdrag.

På lokal nivå har våra möjligheter att ha vårt sociala umgänge utspritt över ett större geografiskt område. Det är möjligt dels genom de snabbare och enklare transporterna, men även genom kommunikationssystem såsom telefon och internet.

Går vi utanför våra nationella gränser och längre bort än de närmsta grannländerna kan vi se hur den västerländska turismen påverkar och förändrar vår omvärld. Inom några timmar kan vi befinna oss på andra sidan jordklotet utan att vi för den delen behöver känna oss vilsna. På platsen möter vi samma säkerhetssystem som vi gick igenom vid avresan och vi möter personer som vi antagligen kan kommunicera på engelska med.

När vi kommer utanför flygplatsen möts vi alltmer av liknande miljöer som vi är vana vid hemifrån, vi möter samma utbud av internationella restaurangkedjor, vi kan betala med kort (ytterligare ett exempel på abstrakta system som vi förlitar oss på – digitala transaktioner), vi hittar samma butiker och köpcentrum som liknar de vi har hemma. Det vi känner igen är inte längre begränsat till ett mindre geografiskt område (Giddens 1990:538-539).

Söker vi oss till platser som vi kallar mer ”genuina”(ofta platser i utvecklingsländer) kan vi se hur dessa platser blir alltmer turistifierade och anpassas efter den västerländska turismen. Hela världen bli allt mer lik det vi i västvärlden upplever som det moderna. Detta kan förklara utifrån den makt som det kapitalistiska systemet och västvärlden har i relation till utvecklingslandet eller platsen. Turisten och den västvärld turisten kommer ifrån har starka resurser, en dominerande kultur, och har därför lättare att påverka den platsen med en inte lika dominerande kultur (Giddens 1990:237).

Referenslista

 Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Giddens, Anthony (1990). "The Consequenses of Modernity" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. S 531-545

Analys av bostadsbristen och den kommunikativ handlingen utifrån Jürgen Habermas teori

Inledning

Inom stadsbyggnadsdiskussionen talas det mycket idag hur man ska lösa bostadsbristen i populära boendeområden, bland annat problemet med studentstäder i städer med högskolor och universitet. I diskussionen finns flera parter involverade. Vi har de privata aktörerna såsom byggherrar, vi har intresseföreningar för studenterna, vi har statliga verk såsom Boverket och vi har politiska partier.

Ett vanligt argument i diskussionerna från privata byggherrar är att regelverk och styrningen av hur och var man får bygga gör det olönsamt att bygga billiga bostäder. De privata aktörerna föreslår lättnader i byggregler. På andra sidan har vi politiska partier där en sida anser att lättnader i byggregler skulle gagna byggandet och en annan anser att en lättnad i byggnadsreglerna skulle lede till oacceptabla försämringar för de som kommer att bo i lägenheterna (man är rädd att byggherrarna ska utnyttja möjligheterna lättnaderna). Sedan har vi Boverket som gör utredningar och tar fram nya riktlinjer för att hitta sätt att möjliggöra byggandet av fler bostäder. Boverket har i uppdrag att lyssna på samtliga inblandade parter och försöka hitta en lösning som fungerar.

Detta är en vanliga situation som kan beskrivas och analyserar utifrån Habermas teoretiska ramverk. Habermas påpekar att samhället befinner sin i en ständig förändringsprocess (Habermas 1996:487) och denna förändringsprocess äger involverar samhällets olika aktörer som möts och diskuterar sin problem och åsikter.

Van har vi ett problem med olika aktörer. Dessa aktörer möts och vilket även innebär att olika livsvärldar möts. De olika aktörerna har helt enkelt olika sätt att se på problemet. Byggherrarna har en syn på saken. Det är deras livsvärld de presenterar. Intresseorganisationerna har sin syn på hur man ska lösa problemet. De presenterar sin livsvärld. Sedan har vi de politiska partierna som belyser saken ur sitt synsätt. De presenterar sin livsvärld. Vi har även Boverket. Boverket kan inte sägas vara värdefritt, men åtminstone har de som uppdrag att försöka vara värdefria och ta fram en hållbar lösning och riktlinjer som i slutändan löser problemet.

För att lösa problemet möter de olika parterna varandra. De diskuterar. Detta är är en kommunikativ handling. Den kommunikativa handlingen leder förhoppningsvis sedan fram till nya regler och riktlinjer för hur byggandet ska gå till, detta kallas systemvärlden. Systemvärlden består av de lagar och regler vi samsas om.

Habermas påpekar just att vi lever i en fragmenterad värld (Calhoun 1996:438), vi har olika syn på världen och hur vi ska lösa problem. Han belyser hur vi genom att kommunicera, genom den kommunikativa handlingen försöker föra våra olika livsvärldar närmare varandra och skapa gemensamma ramar för hur vi ska hantera en situation/lösa ett problem. Man skapar genom den kommunikativa handlingen gemensamma referensramar, eller som Habermas uttrycker det gemensamma livsvärldshorisonter (Habermas 1981:457). Denna systemvärld av lagar och regler påverkar sedan i sin tur våra livsvärldar.

I vårt samhälle möts parterna ofta i det som Habermas kallar den publika sfären (public sphere). Den publika sfären skapar utrymme och möjlighet för aktörerna att göra sin röst hörd till allmänheten – det är en plats som skapar möjligheter att utbyta information och presentera sina åsikter (Habermas 1996:470). Får problemet tillräckligt mycket gehör hos allmänheten och institutioner leder det i sin tur att staten tar tag i problemet (Habermas 1996:469).

 

Sammanfattning - Bostadsbrist och kommunikativ handling

Det man kan använda Habermas teoretiska ramar gällande det kommunikativa handlandet till, är att skapa förståelse för del hur olika aktörer resonerar utifrån sina egna livsvärldar och de livsvärldshorisonter de har. Med hjälp av sådan kunskap kan man skapa plattformar i den publika sfären där de olika aktörerna kan mötas och försöka ska gemensam förståelse och förhppningsvis även skapa en gemensam livsvärldshorisont som tillvaratar de inblanda aktörernas olika intressen.

 

Referenslista

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Habermas, Jürgen (1996). "Civil Society and the Political Public Sphere" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory.  3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. S 469-489

Habermas, Jürgen (1981). "The Rationalization of the Lifeworld" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory.  3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 451-468

Hållbar turism – vad är det?

Vad som är hållbart är något vi kommer överens om. Det påverkas politiskt och delas idag ofta in i sociala, kulturella, ekonomiska och miljömässiga aspekter (Hall & Lew 2009:233).

Fungerande hållbar turism skulle kunna definieras som en ”nollproduktion” eller ”plusproduktion” för såväl mottagaren (värddestinationen), de platser som turisten passerar på väg till destinationen samt ursprungsplatsen där turisten kommer ifrån. Idag är det inte alltid så, utan turismen har mer negativa påverkan än positiv påverkan på många platser (Hall & Lew 2009:324-325). Ett stort problem är dock att definiera vad som är positivt och negativ i sociala och kulturella termer. Ekonomiska och miljömässiga mått är något lättare att titta på men även dessa är inte helt problemfria när det gäller att definiera vad som är positivt och negativ. Därför blir blir just de underlag som bl a myndigheter tar fram viktiga riktvärden för var vi definierar som hållbar turism. Dessa riktvärden förändras dock både av vetenskapliga skäl och av politiska skäl (här skulle man kunna problematisera kring förhållandet mellan politiska/ideologiska skäl och vetenskapliga skäl och kopplingen mellan dessa).

Sammanfattat är det eftersträvansvärt är att människans användning av jordens och människans resurser påverkar omvärlden på ett positivt sätt, eller åtminstone gör en så minimal negativ inverkan som möjligt. Hur man mäter dessa värden och vad man anser vara hållbart är dock, som sagt, subjektiva definitioner som är svåra att mäta. Målet är att turismen inte ska påverka världen negativt och helst ska den medföra något positivt.

Referenslista
Hall, Colin Michael & Lew, Alan A. (2009). Understanding and managing tourism impacts: an integrated approach. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge

Google och presentation av musiker/band i sökresultaten

Idag var första gången jag såg det. Vet dock inte om det är helt nytt. När jag sökte på bandet The Vaccines på Google presenterade Google även bandet i en ruta höger om sökresultaten. Dels fanns det information (från Wikipedia) och bilder på bandet, dels förslag på olika låtar bandet gjort. Klickar man på låtarna leder det till sökresultat på låten (t ex the vaccines teenage icon).

Tentamen i Sociologi - SOCK01 VT2013, Delkurs 1: Teori, 7,5 hp

A
1. Vad menar Norbert Elias med figurationer?
En figuration består av personer som är ömsesidigt beroende av varandra. En figuration utgörs av de relationer dessa personer har till varandra - alltså människors och deras relationer till varandra. En figuration kan vara en relation mellan en elev och en lärare, men även en relation mellan ett barn och en pappa, samt relationen mellan en grupp människor och en annan grupp människor. Inom alla figurationer råder ett maktförhållande och maktbalans.

Poäng: 2/2

2. I vilket avseende är skam en social emotion?
Skam är enligt Thomas J. Sheff en känsla som uppstår i sociala relationer. Skam känner man inför andra människor. Sheff påpekar att skam är en känsla som dyker upp när våra sociala band hotas, när risken för att bli utstött/att inte passa in gör sig påmind. Rädslan för att känna skam påverkar därför vårt sociala beteende.

Poäng: 2/2

B
3. Norbert Elias menar att vi bör ersätta föreställningen om Homo clausus med Homines aperti. Vad menar han med det, och hur ser hans resonemang kring detta ut?
Norbert Elias menar att Homo clausus, synen på att individen är en isolerad konstant, tanken om att om att det finns ett genuint äkta inneboende jag i människan, bör ersättas av Homines aperti. Med Homines aperti menar Elias att individen skapas i mötet med andra människor, individen skapas i sociala relationer.
Individen och samhället bör alltså inte separeras inom sociologin, utan bör ses som två aspekter som skapar varandra. Individ och samhälle är tätt sammanvävda. Individen är i ständig förändring och genomgår hela tiden en social process i sin relation till andra, vilket i sin tur påverkar individen.
En människa föds alltid in i ett samhälle och påverkas av samhället och personerna runt omkring. Samhället förändras också hela tiden, vilket i sin tur hela tiden påverkar individen och de figurationer som individen och samhället utgör.

Poäng: 3/4

4. Beskriv vad Max Weber menar med Verstehen-metoden och förklara vilken typ av kunskap den bidrar till att utveckla om samhälle och mänskliga handlingar.
Verstehen-metoden utgår från idén att man bör sätta sig in i den undersökta aktörens sine och resonemang. För att förstå en person, en grupp eller samhälle och hur dessa agerat i en viss situation måste man sätta sig in i denna situation.
Det som anses vara en irrationell handling utifrån en observatörs synvinkel, kan från aktörens synvinkel anses vara helt rationell handling.
Handlingarnas rationalitet kan skilja sig i rum och tid. En handling som kunde anses vara rationell under medeltiden kan idag te sig irrationell. Likaså kan en handling i USA idag te sig rationell där, men irrationell i en svensk persons ögon.
Viktiga punkter är att sätta sig in är de värden och normer som påverkar olika aktörers handlingsmönster.
Studerar man t ex historiska dokument kan det vara viktigt att först förstå hur man under en viss tid använde ord och vilken betydelse/innebörd de hade under den tiden. ett problem som annars uppstår kan vara att tolkar texten ordagrant och tagna ur sitt sammanhang.

Poäng: 3/4

Observationer av invånarnas användning av stadskärnan i en småstad

Detta är en kortare uppgift som skrivits inom ramarna för den kvalitativa delen på metodkursen som ingår i kandidatkursen för sociologi på Lund universitet.Uppgiften har en urbansociologisk inriktning.

Inledning

I denna förundersökning har jag valt att titta på hur en stadskärna i en småstad används av invånarna. För att ta fördjupa mig i projektet har jag valt att utföra observationer i en småstad, i detta fall Åstorp, som ligger i nordvästra Skåne.

Observationerna har utförts en kall dag i mars 2013.

Mitt fokus ligger på att utröna stadskärnans sociala funktioner och de sociala nätverk som eventuellt kan kopplas till stadskärnan.

Frågan kring stadskärnans sociala funktion i samhället är ett aktuellt ämne då det inom stadsplaneringen och media diskuteras kring de döendestadskärnorna, då butiker stänger och allt mer handel flyttas ut till externa handelsområden samt e-handelns växande roll inom handeln. Frågan är vilka konsekvenser de döende stadskärnorna har för både miljö och människa.

Då jag valt att titta på, det sistnämnda, vilka konsekvenser de döende stadskärnorna har för det sociala livet och de sociala nätverken, har jag valt att börja med att titta på hur invånarna i en småstad använder sig av stadskärnan och vad stadskärnan betyder för invånaren i en småstad. Är en levande stadskärna verkligen något invånarna behöver och vad tillför eventuellt en levande stadskärna till invånarnas liv?

Stadskärnan planeras för invånarna, det är därför av stor vikt att de värden som invånarna lägger i stadskärnan återspeglas i stadsplanerares och centrumutvecklares utvecklingsplaner.

Idag kretsar mycket av centrumutvecklingen i stadskärnan kring att rädda handeln, och det tas nästan för givet att det är satsningar på handeln som ska rädda de döende stadskärnorna. Frågan är om dessa satsningar återspeglar invånarnas önskemål och behov. En aspekt är att stadskärnans roll kanske är utspelad, att den inte längre har en roll att spela för invånarnas liv. Kanske har den roll som stadskärnan en gång spelat flyttat till andra platser?

Som det kanske framgår finns det ingen tydlig bild av hur stadskärnans roll ska tolkas. För att få en tydligare bild av hur jag ska gå tillväga för att hitta gemensamma nämnare som kan användas i framtida stadsplanering bär denna undersökning en roll som pilotstudie. Kvalitativa studier anses många gånger, enligt Alasuutari (1995:143), väl lämpade för pilotstudier vilket kan leda fram till hypoteser som kan prövas med kvantitativa studier (1995:159). I detta fall handlar det om att se problemet med döende stadskärnor ur ett nytt perspektiv, att inte fråga hur ”problemet” ska lösas, utan fråga om det finns ett problem och om detta problem kan observeras på något sätt.

Frågeställning

Frågeställningen är:

• Vad har stadskärnan för betydelse för invånarnas sociala nätverk i en småstad?

Kvalitativ forskning

Kvalitativ forskning handlar framförallt om förståelse av ett fenomen, att hitta meningen i sociala handlingar. Gubrium & Holstein diskuterar i sin bok The new language of qualitative method (1997) olika ingångssätt, ideom, som kallas naturalism, etnometodologi, emotionalism och postmodernism.

Naturalism handlar om att samla in data som representerar verkligheten. Det man observerar, det som intervjupersonerna säger representerar verkligheten. Man vill förstå verkligheten såsom aktören förstår den (Gubrium & Holstein 1997:6). Man låter aktörerna själv beskriva varför man handlar på ett visst sätt och tar detta svar som en sanning (Gubrium & Holstein 1997:33). Enligt naturalisten finns det en verklighet som aktören befinner sig i.

Etnometodologin är ett tillvägagångssätt där man försöker förstå det som aktörerna tar som självklarheter. Man observerar och intervjuar aktörerna, och sedan tolkar man den insamlade datan för att kunna förstå de social strukturer som aktörerna är en del av. Etnometodologen anser att verkligheten är något som skapas och upprätthålls av det språk och handlingar som aktörerna använder sig av (Gubrium & Holstein 1997:7, 33). Enligt etnometodologen skapas verkligheten av aktörerna och man vill beskriva vad det är som skapar denna verklighet (Gubrium & Holstein 1997:38).

Emotionalism utgår ifrån att det inte bara är den yttre livsvärldens strukturer som kan förklara sociala handlingar. Man måste även förstå de känslor som styr aktören, förstå aktörens inre upplevelse av en situation (Gubrium & Holstein 1997:9). Aktörens upplevelse av verkligheten är en viktig del för emotionalisten och forskaren bör återge de känslor som aktören har. Ett problem som emotionalisten möter är frågan om man kan återge aktörens känslor på korrekt sätt (Gubrium & Holstein 1997:74).

Postmodernism utgår från att datan som samlas in inte kan vara fri från forskarens tolkning. Forskaren får en central roll i skapandet av resultaten och det blir därför viktigt för forskaren att själv reflektera över hur hen påverkar resultatet. För postmodernisten är verkligheten inget som enbart skapas av aktören, utan resultaten, den i slutändan presenterade verkligheten är en produkt av forskaren (Gubrium & Holstein 1997:10). Olika forskare skulle med samma material kunna komma fram till olika resultat, olika verkligheter.

Fokus i den kvalitativa forskningen är att söka svar på vad som händer, vad människor gör, och vad det betyder för dem (Gubrium & Holstein 1997:14). Oavsett hur man väljer att angripa ett problem med utgångspunkt i någon av ideomen kommer det alltid att finnas problem med att vara säker på att slutresultatet stämmer med "verkligheten". Det är dock en komplexitet som Gubrium & Holstein anser att vi måste finna oss i (1997:110).

I kvalitativ forskning får man inte fram generaliserbara resultat, men man kan hitta sociala strukturer som sedan kan ligga till grund för kvantitativa undersökningsmetoder Alasuutari (1995:144). Intervjupersonernas svar kan alltså inte ses som fristående variabler som kan användas för att generalisera (Alasuutari 1995:18). Svaren måste ses som individuella åsikter som kan belysa sociala strukturer. Det är också viktig att tänka på att man under kvalitativa studier samlar in data under vissa situationer och därför blir även en beskrivning av situationen en viktig del i undersökningsmaterialet Alasuutari (1995:43). Under min observation var till exempel det kalla vädret en viktig faktor som bör tas med i analysen av observationen, samt påverkar tiden på dygnet och årstiden platsen. Användningen av en plats kan helt enkelt förändras beroende vilket tid den besöks. Även detaljer som t ex ansiktsuttryck och kroppsspråk kan vara viktiga att få med i de observationer man gör (Gubrium & Holstein 1997:37).

Den insamlade datan kommer jag sedan att utvärdera genom att processa den genom de två stadierna purifications of observations och unriddling. Purifications of observations handlar om att plocka ut det som är väsentligt ur den insamlade datan för frågeställningen. Unriddling handlar om att ytterligare reducera datan samt kombinera datan från olika observationer och intervjuer för att hitta gemensamma nämnare (Alasuutari 1995:13, 20).

Metod

Den metod jag använde mig av i undersökningen var observationer, en metod av så kallad kvalitativ art. Fokus hamnar alltså på den observerade användningen av stadskärnan. Anledningen till valet att använda en kvalitativ teknik är att tydligare få en bild av hur invånarna använder stadskärnan. Det handlar om att söka svar på vad som händer i stadskärnan, vad invånarna gör i stadskärnan och vad stadskärnan betyder för dem. Det ena ingångssättet kan klassificeras som naturalistiskt då det handlade om att titta på hur stadskärnan användes, utan att fråga varför det användes på ett visst sätt. Verkligheten på platsen accepterades och sociala strukturer som skulle kunna framkalla en viss användning var inget som var en del av denna observation. Dock kartlades fysisk gestaltningsstrukturer som kan påverka användningen av och uppmuntra till viss form av användning (t ex bänkar och gräsmattor). Den fysiska gestaltningen av en plats kan dock ses som symboliska strukturer som påverkar det sociala livet. Samtidigt har vi diskussioner på stadsplaneringsnivå som definierar vilka gator som bör vara ”levande”, eller rättare sagt fyllda med en viss form av aktiviteter. Den etnometodologiska utgångspunkten hjälper oss att sätta fokus på dessa strukturer, men är ingen del i detta arbete.

Tillvägagångssätt

Bild 1: Huvudgatorna i Åstorp. © OpenStreetMaps bidragsgivare.

Till att börja med valdes det område ut som definierades som stadskärnan. I detta fall valdes de gator ut som definieras som döende och där butikslokalerna är placerade (se bild 1). Det är gator som normalt kallas ”high street” på engelska och på svenska skulle kunna kallas huvudgator. Det viktiga är att förstå att dessa gator anses förväntas ha butiker och på grund av att denna förväntning inte uppfylls ses de som att de är gator med ett problem, de är döende. Gator som inte förväntas ha butiker, anses normalt inte vara döda gator. Detta pekar på att det finns en struktur, en förväntning, som skapar tanken om den döende gatan. En död gata måste föregås av en levande gata, eller en teoretisk tanke om vad en levande gata är. 

Observationerna ägde rum en måndag mellan kl 13.00 – 15.00. Delvis bestod observationerna av att gå runt på de olika gatorna för att titta på hur många personer som rörde sig på gatorna, vart de rörde sig och uppehöll sig, hur många butiker som var öppna samt vilka fysiska gestaltnings-egenskaper som gatorna hade som skulle kunna erbjuda sociala möten. Ytterligare en del av observationerna bestod av att bevaka två olika punkter där bänkar var placerade för att se hur dessa användes.

Under hela tiden skrev jag ner och fotograferade det som pågick på platsen. Att anteckna direkt kan medföra att beskrivningarna blir mer exakta och detaljerade än om man sätter sig ner och försöker göra dem senare (Gubrium & Holstein 1997:36).

Då observationerna gjordes på offentlig plats behövde inga större etiska frågor kring min närvaro på platsen ställas. Det handlade inte heller om att direkt interagera med aktörer på platsen vilket gjorde att några det inte uppstod några problem med att behöva anonymisera någon. Den etiska aspekt som jag dock var tvungen att begrunda var hur jag skulle behandla de fotografier som jag tog på plats där människor kom med på bilderna.

Analys

Under hela observationstiden var det mestadels personer i rörelse som befann sig på gatorna på väg till och från uttagsautomater, på väg till och från buss- och järnvägsstationen samt för att besöka de butiker som fanns i området. Tillströmningen av personer som besökte butiker var väldigt låg. Det kom inga personer som stannade till och uppehöll sig på de platser där bänkarna fanns och det var inte många som stannade till och pratade med varandra.. Detta kan antagligen bero på att det var en väldigt kall dag i mars.

Det insamlade datan gav alltså inte mycket möjligheter till att förstå hur stadskärnan avvänds för sociala möten och skulle behöva göras om vi upprepade tillfällen. Det man kan få ut av detta material är att det under en kall vinterdag inte finns någon större användning av stadskärnan som en social mötesplats.

Tittar man på den fysiska gestaltningen ser man dock att det finns platser som är möjliga mötesplatser. Bland annat fanns det två platser med bänkar, det fanns ett bibliotek, ett torg, en gräsmatta samt ett kafé – platser som normalt kan fungera som mötesplatser.

Diskussion

För att få bättre insamlingsdata gällande invånarnas användning av stadskärnan bör fler studier utföras vid olika tidpunkter, dagar och årstider. Att det var så få som engagerade sig i ett socialt liv den dag då jag var på plats kan bland annat bero på att det var en iskall dag, med snö på marken.

I slutändan uppleves det som om denna observation inte gav så mycket om det sociala livet i allmänhet, men kan spela en viktig roll för utvärderingar om hur stadskärnan fungerar vid olika tidpunkter, årstider och väder. Den sätter helt enkelt fingret på hur en kall dag ser ut, men den talar inte om vilka sociala möjligheter stadskärnan erbjuder en varm sommardag. Resultatet av observationen kan få sin styrka i relation till fler observationer.

Referenslista

Alasuutari, Pertti (1995). Researching culture: qualitative method and cultural studies. London: Sage

Broady, Donald (1991). Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. 2., korr. uppl. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning)

Tillgänglig på Internet: http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-broady-91.htm

Gubrium, Jaber F. & Holstein, James A. (1997). The new language of qualitative method. New York, N.Y.: Oxford University Press

Putnam, Robert D. (2006). Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag

Putnam, Robert D. (2011). Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag

Socialt kapital hos män och kvinnor

Socialt kapital hos män och kvinnor
av

Arna Myrdal

Ulf Liljankoski

Inledning
I det här arbetet har vi valt att arbeta med data från ESS (European Social Survey) från 2010. Vårt arbete har kretsat kring frågan om det finns en skillnad i socialt kapital mellan män och kvinnor.

Socialt kapital är ett begrepp som flera teoretiker befattar sig med. Putnams begrepp innefattar förtroende, normer och social nätverk/kontakter (Putnam 2006). Socialt kapital påverkar i sin tur individens möjlighet och fortsättningar att utveckla sitt humankapital (t ex utbildning, färdigheter och talanger) och tillgång till fysiska kapital (t ex maskiner och verktyg).

För att söka svar i frågan har vi använt oss av kvantitav metod. Vi har använt oss av en exkluderande strategi (Aneshensel 2013:12) för att testat hur olika variabler påverkar det sociala kapitalet och kunna utesluta att andra variabler än kön påverkar det sociala kapitalet.

Frågeställning
Vår grundhypotes är att det finns en skillnad i socialt kapital mellan män och kvinnor. Alltså att det finns en skillnad mellan kvinnor och mäns möjligheter att utveckla det sociala kapitalet, vilket i sin tur påverkar kvinnor och mäns möjligheter att utveckla sitt humankapital.

Vi utgick ifrån att kvinnor och män har olika förutsättningar att utveckla sitt humankapital i samhället och att det sociala kapitalet är en indikator på denna ojämlikhet.

Vår frågeställning utgår från detta antagande och blir:

•  Finns det någon skillnad mellan mäns och kvinnor möjlighet att till förskansa sig socialt kapital?

Vår oberoende variabel blir kön och vår beroende variabel blir socialt kapital.

Vårt index – Socialt kapital
Utifrån definitionen av socialt kapital har vi skapat ett, i detta fall, begränsat index som innehåller följande variabler vilka samlats in i ESS frågeformulär:

19 – Trust in the legal system (förtroende för rättsystemet)
43 – How satisfied with how democracy work in country (förtroende för samhällssystemet)
57 – How often socially meet with friends, relatives, colleagues (sociala nätverk/kontakter)
61 – Feeling of safety of walking in local area after dark (förtroende för kända som okända personer)

När vi skulle skapa vårt index för de olika variablerna (19, 43, 57 och 61) kontrollerade först att samtliga variabler var kodade på samma håll (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2003:476). Variabel 61 var den enda av variablerna där ett lågt värde på skalan innebar att man fick ett högt värde för socialt kapital. Övriga variabler var kodade på ett sätt som innebar att ett lågt angivet värde i variabeln innebar ett lågt värde för socialt kapital. Av denna anledning omkodade vi variabel 61 så att ett lågt värde på variabeln även innebar ett lågt värde för socialt kapital.

När dessa variabler slogs ihop till ett index genom att värdena på variablerna adderades fick vi ett index där poängen varierade mellan 3 och 31 poäng, där 3 innebar ett lågt värde för socialt kapital och 31 innebar ett högt värde på socialt kapital.

Hypotes: Skillnad I social kapital mellan män och kvinnor
Vår utgångspunkt i detta arbeta är antagande att det finns en skillnad mellan hur mycket socialt kapital man har beroende på om man är man eller kvinna. Mannens möjligheter att bygga socialt kapital är utifrån vår nollhypotes (H0) större än kvinnans möjligheter att bygga socialt kapital.
Vår mothypotes (H1) är att det inte finns någon skillnad mellan mäns och kvinnors möjlighet att bygga socialt kapital.

För att titta på detta har vi valt att börja med att räkna ut ett medelvärde av socialt kapital för män (Mskm) och kvinnor (Msks).

H0: Mskm ≠ Msks (medelvärdet för män och kvinnor skiljer sig)
H1: Mskm = Msks (medelvärdet för män och kvinnor skiljer sig inte)

Medelvärde & median
För att jämföra medelvärdet mellan män och kvinnor började vi med att göra en medelvärdesanalys.
Analysen pekar på att skillnaden mellan medelvärdet hos män och kvinnor inte är markant. Medelvärdet för kvinnor (21,6) är dock lägre än medelvärdet för män (22,4). Skillnaden mellan kvinnors medelvärde och den totala insamlade datans medelvärde skiljer sig enbart med 0,4 poäng. Standardavvikelsen ligger mellan 3,9 och 4,0 (avrundat till närmsta tiondel) och är viktig för vår förståelse av precisionen i de siffror vi får fram (Djurfeldt m fl 2003:118).

Detta pekar på att vår nollhypotes (H0) skulle kunna förkastas.

Tabell nr 1: Medelvärde på socialt kapital för män (22,4) och kvinnor (21,6) var för sig samt medelvärde för män och kvinnor tillsammans (22,0). Standardavvikelsen är ligger mellan 3,9 och 4,0.

Tabell nr 2: Medelvärde (22,0) och medianvärde (22,0) för hela urvalsgruppen (både män och kvinnor) avrundat till närmsta tiondel.

Kön – Socialt kapital
För att få en tydligare bild av fördelningen av det sociala kapitalet mellan män och kvinnor delade vi inte det sociala kapitalet i tre kategorier: Lågt socialt kapital, medium socialt kapital och högt socialt kapital.

Tabell nr 3: Redovisar lågt socialt kapital, medium socialt kapital och högt socialt kapital fördelat på män och kvinnor.

I den korstabell vi får fram ser vi att ett det är ett större antal kvinnor som har lågt och medium socialt kapital, medan ett större antal män har ett högt värde på socialt kapital.
Detta pekar på att män har en större chans att ha ett högt socialt kapital medan kvinnor löper en större risk att hamna i kategorin lågt socialt kapital.

Detta stödjer vårt antagande om att det finns en skillnad mellan mäns och kvinnor möjlighet att öka sitt sociala kapital.
Chi2 pekar på att ett samband kan påvisas i mer än 99,9% av fallen (se 0,007 i tabell)

Tabell 4: a. 0 cells (0,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 86,15.

Utifrån denna information vill vi gå vidare och se om det enbart är kön som påverkar eller ifall det finns andra variabler som påverkar det sociala kapitalet. Vårt första steg blir att se om födelseland kan ha en inverkan. Alltså om man är född i Sverige eller utomlands.

Kön – Socialt kapital – Födelseland
I vår korstabell nedan tittar vi på om socialt kapital skiljer sig mellan kön och huruvida man är född i Sverige eller inte. Vårt resonemang bakom korstabellen var att det skulle kunna finnas en skillnad mellan svenskfödda och utlandsfödda och deras möjlighet att bygga socialt kapital.

Vårt antagande var att svenskfödda skulle känna sig tryggare då de eventuellt har bott längre i landet och därför känna till miljön bättre. Vår tanke var att man känner sig säkrare i en plats man väl känner till.

Tabellen nedan (tabell 5) visar i de flesta fall ingen större skillnader mellan födelseland och det sociala kapitalet.

Dock pekar den på att män födda utomlands till en högre grad känner sig trygga etc (SK). Det skiljer 16,7 procentenheter mellan män födda i Sverige (29,9%) och utlandsfödda män (46,6%) och socialt kapital.

Vi har spekulerat lite i vad detta kan bero på och tänkt på att utlandsfödda kanske har ett närmare förhållande till familjen och släkten vilket är en av de variabler som ingår i socialt kapital. Vi har dock inte grävt djupare i detta men anser att det hade varit ett intressant område att titta närmare på.

Tabell 5: Socialt kapital uppdelat i födelseland och kön.

Tabellen ovan (tabell 5) tar inte hänsyn till hur många år man bott i landet och det leder oss till antagande att antalet år man bott i landet kan ha en större betydelse för det sociala kapitalet än om man är född i landet eller inte.

Vi går vidare med att köra en multivariat och lägger in ytterligare mellanliggande testvariabler för att se om originalsambandet mellan kön och socialt kapital kvarstår (Djurfeldt m fl 2003:302).

Regressionsanalysen pekar på att kön har en påverkan på det sociala kapitalet. Är man en kvinna sjunker det sociala kapitalet (-0,76). Det sociala kapitalet påverkas alltså negativt om du är kvinna. Vi får även fram att värdet är signifikant till 99,9% (se tabell 6). Vårt värde för hur födelselandet påverkar det sociala kapitalet visar sig dock inte vara signifikant.

Tabell 6: a. Dependent Variable: socialtkapital

Kön – Socialt kapital – Antal år boendes i landet
Då födelselandet visar sig vara ickesignifikant, alltså att det inte påverkade det sociala kapitalet, går vi vidare för att se om antalet år man bott i landet påverkar det sociala kapitalet. Vårt antagande är att ju längre man bott på en plats desto högre socialt kapital

Tabell 7: a. Dependent Variable: socialtkapital

Antalet år man bott i Sverige påverkade inte det sociala kapitalet signifikant. Antagandet om att antalet år man bott i Sverige skulle påverka det sociala kapitalet visade sig alltså vara icke-signifikant.
Kön kvarstod dock som en signifikant variabel som påverkar det sociala kapitalet.

Kön – Socialt kapital – Ålder
Vi letar vidare efter variabler som, förutom kön, kan påverka det sociala kapitalet.
Ålder kan tänkas vara en viktig variabel, då ju äldre man är desto fler människor träffar man, man lär sig förstå samhället – detta skulle påverka det sociala kapitalet positivt. Man kan dock göra ett mer negativt antagande och tänka sig att ålder också kan påverka det sociala kapitalet ju äldre man blir, vänner går bort, man orkar inte med att göra allt man vill längre (t ex träffa vänner och ha en hobby).
Våra beräkningar visar att ålder har en negativ inverkan på det sociala kapitalet. Ju äldre man blir desto lägre socialt kapital.

Frågan är varför socialt kapital blir lägre desto äldre man blir? En fördjupning hade varit på sin plats. Det hade varit intressant att kolla på olika åldersgrupper för att se om och hur det sociala kapitalet förändras under ens livstid.

Att det sociala kapitalet påverkas av kön kvarstår.

Tabell 8: a. Dependent Variable: socialtkapital

Kön – Socialt kapital – Utbildning
Nästa antagande är att utbildning kan påverka det sociala kapitalet.
Vi gjorde även här en multivariat regressionsanalys och fick fram att utbildning har en positiv inverkan (0,23) på det sociala kapitalet som visade sig vara signifikant till 99,9%. Har man avslutade heltidsstudier har man ett högre socialt kapital.

Tabell 9: a. Dependent Variable: socialtkapital

Även denna analys visar att kön påverkar det sociala kapitalet. Sambandet att män har större möjlighet till att utveckla ett högt socialt kapital att kvarstår.

Sammanfattning
I samtliga tester kvarstår kön som en variabel som påverkar det sociala kapitalet. Vi har dock inte hittat om det finns variabler som är kopplade till kön och i sin tur påverkar det sociala kapitalet.

En fördjupning i varför kön påverkar det sociala kapitalet är ett sätt att gå vidare med analysen, då det kan finnas mellanliggande variabler (Djurfeldt m fl 2003:144) som påverkar en snedfördelning av socialt kapital hos män och kvinnor som leder till att kvinnor inte får ett högt socialt kapital i samma utsträckning som män, t ex samhällsnormer och fördomar som påverkar kvinnas möjlighet att tillskansa sig ett högre socialt kapital.

Vår inledande frågeställning var:

• Finns det någon skillnad mellan mäns och kvinnor möjlighet att tillförskansa sig socialt kapital?

Svaret vi fått ut av vår analys är att det finns en skillnad mellan mäns och kvinnors möjlighet att tillförskansa sig ett socialt kapital. Den största skillnaden var att tillförskansa sig ett högt socialt kapital. De flesta låg normalfördelade, men även en större andel kvinnor än män hade lågt socialt kapital.

Varför det är så har vi dock inte fått svar på.
Vi hittade även att utbildning är en faktor som påverkar det sociala kapitalet.

Ett problem med vår analys kan vara det snäva valet av variabler som fick representera socialt kapital. För att göra en bättre analys skulle en bättre definition av indexet vara en bra början.

Referenslista
Aneshensel, Carol S. (2013). Theory-based data analysis for the social sciences. 2nd ed. Thousand Oaks: SAGE

Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2003). Statistisk verktygslåda: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Stockholm: Studentlitteratur

Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2010). Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Putnam, Robert D. (2006). Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag.

Bedömning av AlieNation is my Nation – Hiphop och unga mäns utanförskap i det nya Sverige av Ove Sernhede

Betyg

Boken AlieNation is my Nation av Ove Sernhede (2007) får en 4:a på femgradig skala där ”1 står för helt irrelevant och 5 för helt relevant”. Boken är alltså ganska relevant för kursen Urban integration.

Motivering

AlieNation is my Nation bestå av tre delar där det i den första delen ”Det Nya Sverige” diskuteras, den andra delen kretsar kring Sernhedes datainsamling och analys kring detta, och den tredje delen sammanfattar resultat och analys och förklarar resultaten utifrån olika sociologiska teorier.

Generellt tycker jag att boken är en bra introduktion för de som inte tidigare jobbat med kvalitativa studier. Här får man möta en forskare som gjort precis det vi ska göra i vårt projekt – intervjua, sammanställa, analysera, tolka och sammanställa till en rapport där resultatet ska tolkas utifrån sociologiska teorier. Den ger alltså en bra grund att utgå ifrån när man vill veta hur kvalitativ forskning kan gå tillväga.

Sernhede visar också, indirekt, de som tidigare inte är insatt i ämnet hur synen på t ex grupper och områden som stigmatiserats måste nyanseras innan man går in och ”löser problem”. I sin rapport pekar han bl a på att ”det finns en diskrepans mellan de faktiska förhållandena och de bilder av farlighet och kriminalitet som medierna presenterar” (Sernhede 2007:63).

Största behållningen som är användbar i vårt pågående projekt anser jag att den sista delen är där grundteorier diskuteras och den data som insamlats belyses på ett sätt som gör det möjligt för oss att använda oss av det Sernhede får fram för att koppla teori och forskningsresultat till vår kurs om urban integration.

Del 1 – Det nya Sverige

De första delen av boken är ett bra exempel på hur man lär sig se händelser, sociala förändringar och nya sociala mönster ur ett större perspektiv. Det blir ett sätt att sätta sig in i historiska sammanhang och sedan försöka skapa en förståelse och ram för den miljö och kultur som studieobjekten befinner sig i. Att skapa denna förståelse är viktig både för forskaren, men även för läsaren.

I den här delen skapar författaren också en grund för och definierar de begrepp han kommer att använda sig av i sin rapport för att minska de missförstånd och egna tolkningar som läsaren själv skulle lägga in i de olika orden och begreppen som används.

Lärdomen in detta kapitel kopplar jag framförallt till hur man forskar runt ämnet innan man sätter sig in i specifika frågeställningar. Detta är dock en generell kunskap om inte direkt kopplas till urban integration.

Del 2 – Hiphop och unga mäns utanförskap

I den andra delen får vi ta del av Sernhedes forskning, han går på djupet och presentera personer han intervjuar och observerar samt diskuterar kring den insamlade datan.

I denna del får vi insikt gällande hur identiteter skapas och vilket utbyte individen får av att ingå i en gemenskap, i detta fall hiphopkulturen. Delar av det som framkommer kan härledas till diverse generella grundteorier som kan appliceras på andra grupperingar som t ex punkare, proggare, mods och emos mm.

Lärdomen in detta kapitel är del sättet att koppla insamlad data till olika teorier, dels hur man kan samla in data med hjälp av intervjuer och observationer. En viktig aspekt som jag hoppas når fram till de som vill lära sig om kvalitativ forskning är hur forskaren många gånger blir en del av den värld hen forskar i. Något som en anser vara av ondo då man påverkar forskningen med sin blotta närvaro, men som av andra anses vara av godo då man anses verkligen sätta sig in i en värld och komma förstår sin forskning genom att uppleva den.

Del 3 – Avslutning

I den här delen hittar vi det som jag tror att vi har störst användning för när det gäller vår utvärderingsprojekt inom urban integration och ungdomar. Vi för ta del av både grundteorier och Sernhedes egna resultat. Bl a säger Sernhede att ”[d]en typ av självstyrande ungdomsverksamhet som ett hiphopkollektiv eller rockband utgör kan ses som ett forum för läroprocesser där det utvecklas en rad kompetenser som är av vikt för de ungas medverkan och delaktighet som medborgare i samhället” (Sernhede 2007:241). Olika ungdomsverksamheters vikt och ungas medverkan i medborgardialoger är ett något vi kan ha användning för i vår diskussion kring integrationen av ungdomar i utvecklingen av samhället.

Sernhede påtalar även att han inte sett några samband mellan kriminalitet och föräldrakultur (2007:231) , vilket pekar på att områden med ”ungdomsproblem” inte har något att göra med var ungdomarnas föräldrar tidigare bott, utan att problemen rotar sig i de möjligheter som samhället ger dem. Man bör alltså fokusera på vad samhällsproblemen är när man ska lösa ungdomsproblem i området.

Lärdomen från denna del är alltså att men måste sätta sig in i ungdomarnas värld innan man kan börja lösa deras problem, d v s att det är viktigt att ungdomar har möjlighet att delta samt att man främjar deras deltagande för att öka den urbana integrationen.

Referenslista

Sernhede, Ove (2007) AlieNation is My Nation. Danmark: Ordfront
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

Självvärdering - Förslag till Attraktiva staden

BY158B Byggd miljö: Den attraktiva staden

SJÄLVVÄRDERING FÖRSLAG HT 2012

NAMN

Ulf Liljankoski

VECKA 42

Vi gick ut hårt och började direkt med att diskutera omgestaltningen av troget. Jag hade precis läst om rondeller och cirkulationsplatser och ville direkt börja bygga. De andra förslog andra saker.

Någon dag senare gick vi på handledning till vilket jag skrivit ett cirkulationsplatsmanifest och samlat alla de idéer vi pratat om tidigare.

Under veckan besökte jag för första gången Triangeltorget och insåg att rondeller och cirkulationsplatser nog inte var en så bra idé, så den skrotades direkt.

Fotograferade platsen för att kunna titta på den ännu mer hemma.

VECKA 43

Vi hade en vision färdig som vi började skissa på. Höja torget skulle vi göra till marknvå och främja gångstråket mot station Triangeln. Vi bestämde oss för en trappa som skilde gångstråket från östra delen av torget.

Vi visste dock inte hur hög nivåskillnaden var så vi stack till torget, jag köpte ett måttband på Clas Ohlson och mätte trappstegen. Vi fick höjdskillnaden till ca 70 cm.

Arbetet med att skissa i Sketchup för att få en förståelse för våra förändringar påbörjade jag medan de andra jobbade med att skapa kartor i autocad och illustrator.

VECKA 44

Detta var veckan vi började med att sammanställa övriga idéer för att skapa sittplatser på det upphöjda torget. Vi jobbade tillsammans och parallellt i både sketchup och övriga program. Jag började skriva på texten (ja, andra skrev också på text - inte bara jag). Vi blev så gott som klara med visualiseringen och våra tankar. Nu skulle det bara finjusteras och sammanställas.

VECKA 45

Denna vecka jobbade jag på distans och levererade texter. Bollade idéer innan inlämningen av postern.

Sen pratade vi en massa på redovisningen och försvarade arbetet,