Anthony Giddens – Modernitet, abstrakta system och rörlighet

Inledning

Vi lever i en värld där resor och turism nästan ses som en självklarhet i den rika västvärlden. Varje dag matas vi med reseerbjudanden, vi pratar med vänner om deras tidigare resa eller vår egen planerade resa. I vår vardag på lokalt plan diskuteras rörligheten bland annat när vi ska söka arbete. I nyheterna läser vi om förbättringar inom kollektivtrafiken som ska ska spara oss fler minuters reseväg och samhället kommer samtidigt att tjäna eller spara pengar på dessa satsningar. Vi talar om att bygga supercykelvägar som ska förbättra rörligheten och uppmuntra till större användning av cykel på längre distanser. Vi läser om att bygga broar och tunnlar som förenar städer över nationsgränser och påtalar de möjligheterna vi har att hitta nya arbetstillfällen, nya marknader och tidsvinsterna som den nya infrastrukturen innebär. Rörligheten över långa distanser har nästan blivit en självklarhet i våra liv. Den allt friare och snabbare rörligheten har gjort vårt privata geografiska upptagningsområde för sociala relationer större (Giddens 1990:539). Tid och rum flyter samman. Detta är ett av de drag som karaktäriserar moderniteten (Giddens 1990:538).

I den här delen av uppgiften kommer jag att titta på rörlighet ur modernitetens perspektiv och hur dessa resor och investeringar i dessa rörlighetssystem blir möjliga genom det Giddens kallar abstrakta system.

Abstrakta system

Många samhällsfunktioner förlitar sig på det Gidden kallar abstrakta system, tekniska system som säkerställer att vår vardag flyter på utan att vi själv behöver tänka på detaljerna själv (Giddens 1990:532). När det gäller resor litar helt enkelt på tekniken, de beräkningar och säkerhetsåtgärder som gör att t ex kollektivtrafik kommer och går i tid. En känsla av hur vi förlitar oss på dessa system kan i få när det väl inte fungerar. Först då reflekterar vi över det vi tagit för givet – att tåget skulle skulle dyka upp exakt kl 13.51.

Det abstrakta återspeglar sig även i all den expertis vi förlitar oss på. När man pratar om att bygga ut och bygga om infrastruktur har någon gjort långsiktiga beräkningar på vad kostnaden på investeringen men också räknat ut vad den framtida samhällsvinsten är om vi tar oss från Köpenhamn till Göteborg tio minuter snabbare.

Giddens påpekar att vi litar på expertutlåtanden som många gånger går isär och inkonsekventa (Giddens 1990:543). Vilket visar sig de gånger experternas beräknade tids- och kostnadskalkyler inte håller.

Tid och rum flyter samman

Inledningsvis nämnde jag även att Giddens prata om hur tid och rum flyter samman och att detta är ett av modernitetens karaktärsdrag.

På lokal nivå har våra möjligheter att ha vårt sociala umgänge utspritt över ett större geografiskt område. Det är möjligt dels genom de snabbare och enklare transporterna, men även genom kommunikationssystem såsom telefon och internet.

Går vi utanför våra nationella gränser och längre bort än de närmsta grannländerna kan vi se hur den västerländska turismen påverkar och förändrar vår omvärld. Inom några timmar kan vi befinna oss på andra sidan jordklotet utan att vi för den delen behöver känna oss vilsna. På platsen möter vi samma säkerhetssystem som vi gick igenom vid avresan och vi möter personer som vi antagligen kan kommunicera på engelska med.

När vi kommer utanför flygplatsen möts vi alltmer av liknande miljöer som vi är vana vid hemifrån, vi möter samma utbud av internationella restaurangkedjor, vi kan betala med kort (ytterligare ett exempel på abstrakta system som vi förlitar oss på – digitala transaktioner), vi hittar samma butiker och köpcentrum som liknar de vi har hemma. Det vi känner igen är inte längre begränsat till ett mindre geografiskt område (Giddens 1990:538-539).

Söker vi oss till platser som vi kallar mer ”genuina”(ofta platser i utvecklingsländer) kan vi se hur dessa platser blir alltmer turistifierade och anpassas efter den västerländska turismen. Hela världen bli allt mer lik det vi i västvärlden upplever som det moderna. Detta kan förklara utifrån den makt som det kapitalistiska systemet och västvärlden har i relation till utvecklingslandet eller platsen. Turisten och den västvärld turisten kommer ifrån har starka resurser, en dominerande kultur, och har därför lättare att påverka den platsen med en inte lika dominerande kultur (Giddens 1990:237).

Referenslista

 Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Giddens, Anthony (1990). "The Consequenses of Modernity" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. S 531-545

Hållbar turism – vad är det?

Vad som är hållbart är något vi kommer överens om. Det påverkas politiskt och delas idag ofta in i sociala, kulturella, ekonomiska och miljömässiga aspekter (Hall & Lew 2009:233).

Fungerande hållbar turism skulle kunna definieras som en ”nollproduktion” eller ”plusproduktion” för såväl mottagaren (värddestinationen), de platser som turisten passerar på väg till destinationen samt ursprungsplatsen där turisten kommer ifrån. Idag är det inte alltid så, utan turismen har mer negativa påverkan än positiv påverkan på många platser (Hall & Lew 2009:324-325). Ett stort problem är dock att definiera vad som är positivt och negativ i sociala och kulturella termer. Ekonomiska och miljömässiga mått är något lättare att titta på men även dessa är inte helt problemfria när det gäller att definiera vad som är positivt och negativ. Därför blir blir just de underlag som bl a myndigheter tar fram viktiga riktvärden för var vi definierar som hållbar turism. Dessa riktvärden förändras dock både av vetenskapliga skäl och av politiska skäl (här skulle man kunna problematisera kring förhållandet mellan politiska/ideologiska skäl och vetenskapliga skäl och kopplingen mellan dessa).

Sammanfattat är det eftersträvansvärt är att människans användning av jordens och människans resurser påverkar omvärlden på ett positivt sätt, eller åtminstone gör en så minimal negativ inverkan som möjligt. Hur man mäter dessa värden och vad man anser vara hållbart är dock, som sagt, subjektiva definitioner som är svåra att mäta. Målet är att turismen inte ska påverka världen negativt och helst ska den medföra något positivt.

Referenslista
Hall, Colin Michael & Lew, Alan A. (2009). Understanding and managing tourism impacts: an integrated approach. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge