Inledning
Inom
stadsbyggnadsdiskussionen talas det mycket idag hur man ska lösa
bostadsbristen i populära boendeområden, bland annat problemet med
studentstäder i städer med högskolor och universitet. I
diskussionen finns flera parter involverade. Vi har de privata
aktörerna såsom byggherrar, vi har intresseföreningar för
studenterna, vi har statliga verk såsom Boverket och vi har
politiska partier.
Ett
vanligt argument i diskussionerna från privata byggherrar är att
regelverk och styrningen av hur och var man får bygga gör det
olönsamt att bygga billiga bostäder. De privata aktörerna föreslår
lättnader i byggregler. På andra sidan har vi politiska partier där
en sida anser att lättnader i byggregler skulle gagna byggandet och
en annan anser att en lättnad i byggnadsreglerna skulle lede till
oacceptabla försämringar för de som kommer att bo i lägenheterna
(man är rädd att byggherrarna ska utnyttja möjligheterna
lättnaderna). Sedan har vi Boverket som gör utredningar och tar
fram nya riktlinjer för att hitta sätt att möjliggöra byggandet
av fler bostäder. Boverket har i uppdrag att lyssna på samtliga
inblandade parter och försöka hitta en lösning som fungerar.
Detta
är en vanliga situation som kan beskrivas och analyserar utifrån
Habermas teoretiska ramverk. Habermas påpekar att samhället
befinner sin i en ständig förändringsprocess (Habermas 1996:487)
och denna förändringsprocess äger involverar samhällets olika
aktörer som möts och diskuterar sin problem och åsikter.
Van
har vi ett problem med olika aktörer. Dessa aktörer möts och
vilket även innebär att olika livsvärldar möts. De olika
aktörerna har helt enkelt olika sätt att se på problemet.
Byggherrarna har en syn på saken. Det är deras livsvärld de
presenterar. Intresseorganisationerna har sin syn på hur man ska
lösa problemet. De presenterar sin livsvärld. Sedan har vi
de politiska partierna som belyser saken ur sitt synsätt. De
presenterar sin livsvärld. Vi har även Boverket. Boverket kan inte
sägas vara värdefritt, men åtminstone har de som uppdrag att
försöka vara värdefria och ta fram en hållbar lösning och
riktlinjer som i slutändan löser problemet.
För
att lösa problemet möter de olika parterna varandra. De diskuterar.
Detta är är en kommunikativ handling. Den
kommunikativa handlingen leder förhoppningsvis sedan fram till nya
regler och riktlinjer för hur byggandet ska gå till, detta kallas
systemvärlden.
Systemvärlden består av de lagar och regler vi samsas om.
Habermas
påpekar just att vi lever i en fragmenterad värld (Calhoun
1996:438), vi har olika syn på världen och hur vi ska lösa
problem. Han belyser hur vi genom att kommunicera, genom den
kommunikativa handlingen försöker föra våra olika livsvärldar
närmare varandra och skapa gemensamma ramar för hur vi ska hantera
en situation/lösa ett problem. Man skapar genom den kommunikativa
handlingen gemensamma referensramar, eller som Habermas uttrycker det
gemensamma livsvärldshorisonter (Habermas 1981:457). Denna
systemvärld av lagar och regler påverkar sedan i sin tur våra
livsvärldar.
I
vårt samhälle möts parterna ofta i det som Habermas kallar den
publika sfären (public sphere). Den publika sfären skapar utrymme
och möjlighet för aktörerna att göra sin röst hörd till
allmänheten – det är en plats som skapar möjligheter att utbyta
information och presentera sina åsikter (Habermas 1996:470). Får
problemet tillräckligt mycket gehör hos allmänheten och
institutioner leder det i sin tur att staten tar tag i problemet
(Habermas 1996:469).
Sammanfattning - Bostadsbrist och kommunikativ handling
Det
man kan använda Habermas teoretiska ramar gällande det
kommunikativa handlandet till, är att skapa förståelse för del
hur olika aktörer resonerar utifrån sina egna livsvärldar och de
livsvärldshorisonter de har. Med hjälp av sådan kunskap kan man
skapa plattformar i den publika sfären där de olika aktörerna kan
mötas och försöka ska gemensam förståelse och förhppningsvis
även skapa en gemensam livsvärldshorisont som tillvaratar de
inblanda aktörernas olika intressen.
Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell
Habermas, Jürgen (1996). "Civil Society and the Political Public Sphere" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. S 469-489
Habermas, Jürgen (1981). "The Rationalization of the Lifeworld" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 451-468
Referenslista
Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell
Habermas, Jürgen (1996). "Civil Society and the Political Public Sphere" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. S 469-489
Habermas, Jürgen (1981). "The Rationalization of the Lifeworld" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 451-468
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar