Anthony Giddens – Modernitet, abstrakta system och rörlighet

Inledning

Vi lever i en värld där resor och turism nästan ses som en självklarhet i den rika västvärlden. Varje dag matas vi med reseerbjudanden, vi pratar med vänner om deras tidigare resa eller vår egen planerade resa. I vår vardag på lokalt plan diskuteras rörligheten bland annat när vi ska söka arbete. I nyheterna läser vi om förbättringar inom kollektivtrafiken som ska ska spara oss fler minuters reseväg och samhället kommer samtidigt att tjäna eller spara pengar på dessa satsningar. Vi talar om att bygga supercykelvägar som ska förbättra rörligheten och uppmuntra till större användning av cykel på längre distanser. Vi läser om att bygga broar och tunnlar som förenar städer över nationsgränser och påtalar de möjligheterna vi har att hitta nya arbetstillfällen, nya marknader och tidsvinsterna som den nya infrastrukturen innebär. Rörligheten över långa distanser har nästan blivit en självklarhet i våra liv. Den allt friare och snabbare rörligheten har gjort vårt privata geografiska upptagningsområde för sociala relationer större (Giddens 1990:539). Tid och rum flyter samman. Detta är ett av de drag som karaktäriserar moderniteten (Giddens 1990:538).

I den här delen av uppgiften kommer jag att titta på rörlighet ur modernitetens perspektiv och hur dessa resor och investeringar i dessa rörlighetssystem blir möjliga genom det Giddens kallar abstrakta system.

Abstrakta system

Många samhällsfunktioner förlitar sig på det Gidden kallar abstrakta system, tekniska system som säkerställer att vår vardag flyter på utan att vi själv behöver tänka på detaljerna själv (Giddens 1990:532). När det gäller resor litar helt enkelt på tekniken, de beräkningar och säkerhetsåtgärder som gör att t ex kollektivtrafik kommer och går i tid. En känsla av hur vi förlitar oss på dessa system kan i få när det väl inte fungerar. Först då reflekterar vi över det vi tagit för givet – att tåget skulle skulle dyka upp exakt kl 13.51.

Det abstrakta återspeglar sig även i all den expertis vi förlitar oss på. När man pratar om att bygga ut och bygga om infrastruktur har någon gjort långsiktiga beräkningar på vad kostnaden på investeringen men också räknat ut vad den framtida samhällsvinsten är om vi tar oss från Köpenhamn till Göteborg tio minuter snabbare.

Giddens påpekar att vi litar på expertutlåtanden som många gånger går isär och inkonsekventa (Giddens 1990:543). Vilket visar sig de gånger experternas beräknade tids- och kostnadskalkyler inte håller.

Tid och rum flyter samman

Inledningsvis nämnde jag även att Giddens prata om hur tid och rum flyter samman och att detta är ett av modernitetens karaktärsdrag.

På lokal nivå har våra möjligheter att ha vårt sociala umgänge utspritt över ett större geografiskt område. Det är möjligt dels genom de snabbare och enklare transporterna, men även genom kommunikationssystem såsom telefon och internet.

Går vi utanför våra nationella gränser och längre bort än de närmsta grannländerna kan vi se hur den västerländska turismen påverkar och förändrar vår omvärld. Inom några timmar kan vi befinna oss på andra sidan jordklotet utan att vi för den delen behöver känna oss vilsna. På platsen möter vi samma säkerhetssystem som vi gick igenom vid avresan och vi möter personer som vi antagligen kan kommunicera på engelska med.

När vi kommer utanför flygplatsen möts vi alltmer av liknande miljöer som vi är vana vid hemifrån, vi möter samma utbud av internationella restaurangkedjor, vi kan betala med kort (ytterligare ett exempel på abstrakta system som vi förlitar oss på – digitala transaktioner), vi hittar samma butiker och köpcentrum som liknar de vi har hemma. Det vi känner igen är inte längre begränsat till ett mindre geografiskt område (Giddens 1990:538-539).

Söker vi oss till platser som vi kallar mer ”genuina”(ofta platser i utvecklingsländer) kan vi se hur dessa platser blir alltmer turistifierade och anpassas efter den västerländska turismen. Hela världen bli allt mer lik det vi i västvärlden upplever som det moderna. Detta kan förklara utifrån den makt som det kapitalistiska systemet och västvärlden har i relation till utvecklingslandet eller platsen. Turisten och den västvärld turisten kommer ifrån har starka resurser, en dominerande kultur, och har därför lättare att påverka den platsen med en inte lika dominerande kultur (Giddens 1990:237).

Referenslista

 Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Giddens, Anthony (1990). "The Consequenses of Modernity" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. S 531-545

Analys av bostadsbristen och den kommunikativ handlingen utifrån Jürgen Habermas teori

Inledning

Inom stadsbyggnadsdiskussionen talas det mycket idag hur man ska lösa bostadsbristen i populära boendeområden, bland annat problemet med studentstäder i städer med högskolor och universitet. I diskussionen finns flera parter involverade. Vi har de privata aktörerna såsom byggherrar, vi har intresseföreningar för studenterna, vi har statliga verk såsom Boverket och vi har politiska partier.

Ett vanligt argument i diskussionerna från privata byggherrar är att regelverk och styrningen av hur och var man får bygga gör det olönsamt att bygga billiga bostäder. De privata aktörerna föreslår lättnader i byggregler. På andra sidan har vi politiska partier där en sida anser att lättnader i byggregler skulle gagna byggandet och en annan anser att en lättnad i byggnadsreglerna skulle lede till oacceptabla försämringar för de som kommer att bo i lägenheterna (man är rädd att byggherrarna ska utnyttja möjligheterna lättnaderna). Sedan har vi Boverket som gör utredningar och tar fram nya riktlinjer för att hitta sätt att möjliggöra byggandet av fler bostäder. Boverket har i uppdrag att lyssna på samtliga inblandade parter och försöka hitta en lösning som fungerar.

Detta är en vanliga situation som kan beskrivas och analyserar utifrån Habermas teoretiska ramverk. Habermas påpekar att samhället befinner sin i en ständig förändringsprocess (Habermas 1996:487) och denna förändringsprocess äger involverar samhällets olika aktörer som möts och diskuterar sin problem och åsikter.

Van har vi ett problem med olika aktörer. Dessa aktörer möts och vilket även innebär att olika livsvärldar möts. De olika aktörerna har helt enkelt olika sätt att se på problemet. Byggherrarna har en syn på saken. Det är deras livsvärld de presenterar. Intresseorganisationerna har sin syn på hur man ska lösa problemet. De presenterar sin livsvärld. Sedan har vi de politiska partierna som belyser saken ur sitt synsätt. De presenterar sin livsvärld. Vi har även Boverket. Boverket kan inte sägas vara värdefritt, men åtminstone har de som uppdrag att försöka vara värdefria och ta fram en hållbar lösning och riktlinjer som i slutändan löser problemet.

För att lösa problemet möter de olika parterna varandra. De diskuterar. Detta är är en kommunikativ handling. Den kommunikativa handlingen leder förhoppningsvis sedan fram till nya regler och riktlinjer för hur byggandet ska gå till, detta kallas systemvärlden. Systemvärlden består av de lagar och regler vi samsas om.

Habermas påpekar just att vi lever i en fragmenterad värld (Calhoun 1996:438), vi har olika syn på världen och hur vi ska lösa problem. Han belyser hur vi genom att kommunicera, genom den kommunikativa handlingen försöker föra våra olika livsvärldar närmare varandra och skapa gemensamma ramar för hur vi ska hantera en situation/lösa ett problem. Man skapar genom den kommunikativa handlingen gemensamma referensramar, eller som Habermas uttrycker det gemensamma livsvärldshorisonter (Habermas 1981:457). Denna systemvärld av lagar och regler påverkar sedan i sin tur våra livsvärldar.

I vårt samhälle möts parterna ofta i det som Habermas kallar den publika sfären (public sphere). Den publika sfären skapar utrymme och möjlighet för aktörerna att göra sin röst hörd till allmänheten – det är en plats som skapar möjligheter att utbyta information och presentera sina åsikter (Habermas 1996:470). Får problemet tillräckligt mycket gehör hos allmänheten och institutioner leder det i sin tur att staten tar tag i problemet (Habermas 1996:469).

 

Sammanfattning - Bostadsbrist och kommunikativ handling

Det man kan använda Habermas teoretiska ramar gällande det kommunikativa handlandet till, är att skapa förståelse för del hur olika aktörer resonerar utifrån sina egna livsvärldar och de livsvärldshorisonter de har. Med hjälp av sådan kunskap kan man skapa plattformar i den publika sfären där de olika aktörerna kan mötas och försöka ska gemensam förståelse och förhppningsvis även skapa en gemensam livsvärldshorisont som tillvaratar de inblanda aktörernas olika intressen.

 

Referenslista

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Habermas, Jürgen (1996). "Civil Society and the Political Public Sphere" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory.  3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. S 469-489

Habermas, Jürgen (1981). "The Rationalization of the Lifeworld" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory.  3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 451-468

Hållbar turism – vad är det?

Vad som är hållbart är något vi kommer överens om. Det påverkas politiskt och delas idag ofta in i sociala, kulturella, ekonomiska och miljömässiga aspekter (Hall & Lew 2009:233).

Fungerande hållbar turism skulle kunna definieras som en ”nollproduktion” eller ”plusproduktion” för såväl mottagaren (värddestinationen), de platser som turisten passerar på väg till destinationen samt ursprungsplatsen där turisten kommer ifrån. Idag är det inte alltid så, utan turismen har mer negativa påverkan än positiv påverkan på många platser (Hall & Lew 2009:324-325). Ett stort problem är dock att definiera vad som är positivt och negativ i sociala och kulturella termer. Ekonomiska och miljömässiga mått är något lättare att titta på men även dessa är inte helt problemfria när det gäller att definiera vad som är positivt och negativ. Därför blir blir just de underlag som bl a myndigheter tar fram viktiga riktvärden för var vi definierar som hållbar turism. Dessa riktvärden förändras dock både av vetenskapliga skäl och av politiska skäl (här skulle man kunna problematisera kring förhållandet mellan politiska/ideologiska skäl och vetenskapliga skäl och kopplingen mellan dessa).

Sammanfattat är det eftersträvansvärt är att människans användning av jordens och människans resurser påverkar omvärlden på ett positivt sätt, eller åtminstone gör en så minimal negativ inverkan som möjligt. Hur man mäter dessa värden och vad man anser vara hållbart är dock, som sagt, subjektiva definitioner som är svåra att mäta. Målet är att turismen inte ska påverka världen negativt och helst ska den medföra något positivt.

Referenslista
Hall, Colin Michael & Lew, Alan A. (2009). Understanding and managing tourism impacts: an integrated approach. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge

Konferenser - En förstudie

Jag har tidigare pratat om att utveckla Åstorp till en plats som lockar turister till konferenser. Min tanke är att de konferenser och andra evenemang som ska anordnas bör ha en anknytning till sport och natur då det är just dessa två aspekter som är de viktigaste turistnäringarna i området.

För att lära mig mer om konferenser har jag tänt titta närmare på Skogshem-Wijk Konferens i Stockholm som är ett naturnära konferenscenter. Det jag vill veta är hur de jobbar och vilka sorts evenemang de arrangerar eller har lokaler till. Något som är av vikt om man ska anlägga eller utveckla ett konferenscenter i Åstorp/Tingvallaområdet.

Vid en snabb överblick kan ser jag att de erbjuder konferenslokaler, boende, mat och dryck, och mötesplanering.
Man erbjuder också aktiviteter i anslutning till konferenscentret såsom till exempel kappsegling, laserduveskytte, olivoljeprovning och andra sällskapsaktiviteter såsom biljard, dart och sällskapsspel.
Priserna är exklusive moms vilket pekar på att företagskunder är det viktiga, man riktar sig antagligen inte direkt till privatpersoner för att sälja in enstaka platser till olika evenemang.

Mycket av detta är tjänster som enkelt kan erbjudas i Tingvallaområdet. Idag finns lokaler med aktiva entreprenörer som säkerligen skulle kunna hjälpa till att anordna olika evenemang och aktiviteter. Dock måste kommunen ta ett ansvar för att knyta ihop föreningar och företagare i området och göra det möjligt att skapa ett större intresse för området och marknadsföra platsen.

Att tro att en entreprenör själv skulle kunna dra hela lasset med att etablera området som en plats för konferens och evenemang inom sport och natur är att begära för mycket. Därför är det viktigt att kommunen ser att en satsning i området, framförallt nu när tiden då stenbrottet läggs ner närmar sig, blir ett sätt att dels skapa nytt liv i området och skapa skatteintäkter från turism.

Mycket att göra i höst - Studera stadsplanering och företagande

Hösten kommer att bli fullpackad, och antagligen hela våren 2010 också. Dels kommer jag att börja plugga stadsplanering i Malmö på heltid, något som jag haft ett stor intresse för sedan jag pluggade sociologi och urbansociologi Lund, och jag ska förska blogga om det här: Stadsplanering.se. Samtidigt ska jag fortsätta att att driva mitt e-handelsföretag som säljer kontorsmaterial och pennor och jag kommer att jobba vidare med att utveckla mitt nätverk av webbplatser och skriva artiklar både åt kunder och mina egna webbplatser.

Stadsplanering har jag studerat av och till i små kurser på distans tidigare så förhoppningsvis sitter en del kunskap kvar och förenklar att klara av tentor och andra uppgifter. Att studera tillsammans med andra är lite annorlunda än att studera på distans då man knyter kontakter enklare samtidigt gör programmet att man kommer ut och träffar personer som jobbar med stadsplanering, vilket kan ge en skjuts när man sedan ska jobba med det eller forska.