Bedömning av AlieNation is my Nation – Hiphop och unga mäns utanförskap i det nya Sverige av Ove Sernhede

Betyg

Boken AlieNation is my Nation av Ove Sernhede (2007) får en 4:a på femgradig skala där ”1 står för helt irrelevant och 5 för helt relevant”. Boken är alltså ganska relevant för kursen Urban integration.

Motivering

AlieNation is my Nation bestå av tre delar där det i den första delen ”Det Nya Sverige” diskuteras, den andra delen kretsar kring Sernhedes datainsamling och analys kring detta, och den tredje delen sammanfattar resultat och analys och förklarar resultaten utifrån olika sociologiska teorier.

Generellt tycker jag att boken är en bra introduktion för de som inte tidigare jobbat med kvalitativa studier. Här får man möta en forskare som gjort precis det vi ska göra i vårt projekt – intervjua, sammanställa, analysera, tolka och sammanställa till en rapport där resultatet ska tolkas utifrån sociologiska teorier. Den ger alltså en bra grund att utgå ifrån när man vill veta hur kvalitativ forskning kan gå tillväga.

Sernhede visar också, indirekt, de som tidigare inte är insatt i ämnet hur synen på t ex grupper och områden som stigmatiserats måste nyanseras innan man går in och ”löser problem”. I sin rapport pekar han bl a på att ”det finns en diskrepans mellan de faktiska förhållandena och de bilder av farlighet och kriminalitet som medierna presenterar” (Sernhede 2007:63).

Största behållningen som är användbar i vårt pågående projekt anser jag att den sista delen är där grundteorier diskuteras och den data som insamlats belyses på ett sätt som gör det möjligt för oss att använda oss av det Sernhede får fram för att koppla teori och forskningsresultat till vår kurs om urban integration.

Del 1 – Det nya Sverige

De första delen av boken är ett bra exempel på hur man lär sig se händelser, sociala förändringar och nya sociala mönster ur ett större perspektiv. Det blir ett sätt att sätta sig in i historiska sammanhang och sedan försöka skapa en förståelse och ram för den miljö och kultur som studieobjekten befinner sig i. Att skapa denna förståelse är viktig både för forskaren, men även för läsaren.

I den här delen skapar författaren också en grund för och definierar de begrepp han kommer att använda sig av i sin rapport för att minska de missförstånd och egna tolkningar som läsaren själv skulle lägga in i de olika orden och begreppen som används.

Lärdomen in detta kapitel kopplar jag framförallt till hur man forskar runt ämnet innan man sätter sig in i specifika frågeställningar. Detta är dock en generell kunskap om inte direkt kopplas till urban integration.

Del 2 – Hiphop och unga mäns utanförskap

I den andra delen får vi ta del av Sernhedes forskning, han går på djupet och presentera personer han intervjuar och observerar samt diskuterar kring den insamlade datan.

I denna del får vi insikt gällande hur identiteter skapas och vilket utbyte individen får av att ingå i en gemenskap, i detta fall hiphopkulturen. Delar av det som framkommer kan härledas till diverse generella grundteorier som kan appliceras på andra grupperingar som t ex punkare, proggare, mods och emos mm.

Lärdomen in detta kapitel är del sättet att koppla insamlad data till olika teorier, dels hur man kan samla in data med hjälp av intervjuer och observationer. En viktig aspekt som jag hoppas når fram till de som vill lära sig om kvalitativ forskning är hur forskaren många gånger blir en del av den värld hen forskar i. Något som en anser vara av ondo då man påverkar forskningen med sin blotta närvaro, men som av andra anses vara av godo då man anses verkligen sätta sig in i en värld och komma förstår sin forskning genom att uppleva den.

Del 3 – Avslutning

I den här delen hittar vi det som jag tror att vi har störst användning för när det gäller vår utvärderingsprojekt inom urban integration och ungdomar. Vi för ta del av både grundteorier och Sernhedes egna resultat. Bl a säger Sernhede att ”[d]en typ av självstyrande ungdomsverksamhet som ett hiphopkollektiv eller rockband utgör kan ses som ett forum för läroprocesser där det utvecklas en rad kompetenser som är av vikt för de ungas medverkan och delaktighet som medborgare i samhället” (Sernhede 2007:241). Olika ungdomsverksamheters vikt och ungas medverkan i medborgardialoger är ett något vi kan ha användning för i vår diskussion kring integrationen av ungdomar i utvecklingen av samhället.

Sernhede påtalar även att han inte sett några samband mellan kriminalitet och föräldrakultur (2007:231) , vilket pekar på att områden med ”ungdomsproblem” inte har något att göra med var ungdomarnas föräldrar tidigare bott, utan att problemen rotar sig i de möjligheter som samhället ger dem. Man bör alltså fokusera på vad samhällsproblemen är när man ska lösa ungdomsproblem i området.

Lärdomen från denna del är alltså att men måste sätta sig in i ungdomarnas värld innan man kan börja lösa deras problem, d v s att det är viktigt att ungdomar har möjlighet att delta samt att man främjar deras deltagande för att öka den urbana integrationen.

Referenslista

Sernhede, Ove (2007) AlieNation is My Nation. Danmark: Ordfront
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus