Dockan på Bjurslättsskolan, Hisingen, Göteborg

Detta är en skrämmande historia och jag varnar och avråder alla unga läsare från att läsa denna historia. Historian är sann och har utspelat sig på ön Hisingen i Göteborg i många hundra år.

Anledningen till att jag skriver om detta är för att varna alla som rör sig på Hisingen, och framförallt befinner sig i närheten av Bjurslättsskolan.

På Bjurslättsskolan finns idag ett hål. I detta hål döljer sig ”Dockan”. Tittar man in i hålet kan man ibland se henne röra på sig.

Historien om Dockan börjar för många hundra år sedan då Hisingen var igenväxt av en stor skog. Bara några få människor bodde på Hisingen. På nätterna kunde de höra ett barn skrika och gråta. Det var en skrik och gråt som fick blodet att isa och nackhåren att resa sig av rädsla.
På nätterna gick Dockan runt i skogen och grät och skrek. Den som vågade och försökte ta tag i Dockan eller flytta Dockan dog, eller försvann för alltid.

När sedan människor började flytta ut på Hisingen högg man ner skogen och började bygga hus och skolor. På nätterna kunde man fortfarande höra Dockans skrik och gråt.

En dag skulle man bygga Bjurslättsskolan. Då hittade man Dockans ”hem”.
Först försökte man flytta Dockan, men de som försökte flytta henne dog eller försvann.
Därför byggde man skolan runt om Dockans hem, så att Dockans hem kunde vara kvar. Och än idag bor Dockan där. Titta man in i hålet så ser man henne. Ibland rör hon på sig. Men försök inte flytta henne för då dör du eller försvinner för alltid.

Jag vågar inte visa var hon finns på bild, för då kanske du går dig och dör eller eller försvinner för alltid.

Du kan fortfarande höra Dockan på nätterna när hon går runt på Hisingen och gråter och skriker så att ditt blod isar och nackhåret reser sig.

Ett utforskande i konsten att välja möbler till restaurang och kafé

Att köpa möbler kan tyckas vara en enkel grej. Man hittar något som är snyggt och sedan köper man det. Givetvis kollar man så det har rätt storlek och har tillräckligt med sittplatser etc för ändamålet.

Något som många dock glömmer, liksom vid många andra köp, är att kvalitén på produkten och materialet spelar en stor roll. Det är lätt att motivera ett billigt köp med att det är just billigt, men ofta får man då utemöbler av dålig kvalité.
Någon säger, "ja, men för det priset kan jag köpa tio uppsättningar av möbler. Och ändra efter varje säsong om jag vill."
För mig är det inte en hållbar tanke, men jag får erkänna att den typen av köp säkert passar många.
Själv är jag en kvalitetstyp. Jag lägger hellre mer pengar på en produkt av hög kvalité som håller länge, och är tidlös. Slit-och-släng-samhället är inte riktigt min grej.

Förutom kvalité på materialet har många av de utemöbler även genomtänkta funktioner - design och funktion. Jag skulle till och med vilja hänvisa till att en god utemöbler lever upp till den klassiska arkitekturen ideal "styrka, funktion och skönhet".

Kvalité är kanske inte så viktigt för alla, men ju högre krav man har, desto bättre möbler måste, eller åtminstone bör man, investera i.
En plats där det till exempel är viktigt att ha möbler av god kvalité är på restaurangen. Restaurangmöbler och restauranginredning påverkas av mycket slitage, vilket innebär att bra material gör det hållbart, samt att en god utformning för sin funktion gör att det möblemanget inte slits ut på grund av felaktigt eller onödigt bruk.

Stol till restaurangen är ett exempel på restaurangmöbler används mycket. Kunder ska både sitta bekvämt, men stolen ska även vara lätta att föra fram och tillbaka, samt bör man tänka på hur stolsbenen placerats under bordet och inte krockar med bordsbenen. Samtidigt vill man att stolen ska hålla länge och klara av mycket slitage under lång tid, för att minimera utgifter och arbete med att hela tiden byta ut möblemanget och inredningen.

Ska man köpa restaurangmöbler och restauranginredning är det många som av ekonomiska skäl börjar med något billigt från t ex IKEA. Med tiden inser man dock bristerna i sådana "enkla" möbler och investerar i inredning av hög kvalité.

När jag själv letar efter inspiration brukar jag använda en sökmotor och kolla utbudet på nätet. Ett av mina favoritplatser för kvalitetsinspiration är azdesign där man hittar allt från möbler till offentliga platser till hemmet.

Så ska du någon gång inreda ett kafé, en restaurang eller uteplats skulle jag rekommendera att kolla kvalitetsutbudet på nätet innan du köper första billigaste produkt på ÖB.

Öka försäljningen med en webbplats

Idag förvånas jag av att vissa företag inte har någon hemsida som man kan besöka, även om jag har full förståelse för att alla inte har kunskap eller intresse för en webbplats, och kanske inte en anser sig ha råd eller behov av en hemsida.

Å andra sidan kan man idag skaffa en hemsida eller enkel sida helt gratis om det enbart är meningen att upplysa om tjänsteutbud/produktutbud, priser och kontaktuppgifter - där tjänsteutbud och kontaktuppgifter nog skulle kunna definieras som den viktigaste informationen.
Som kund förenklar det för mig om jag kan hitta denna information när jag söker efter ett lokalt företag till exempel.
En enkel och ful sida är tillräckligt!

Vill man dock ha något tjusigare, kan det dock tänkas vara en god idé att betala för professionell hjälp med att utforma hemsidan, och kanske göra den mer säljande (för andra kunder än mig är det ibland utseendet som skapar ett första förtroende).
I sådant fall kan man till exempel anlita webbyrån Sunbird som har som ambition att skapa mer säljande hemsidor. Man jobbar med allt från enklare hemsidor till mer avancerade webbplatser (t ex webbutik), samt kringtjänster såsom att mobilanpassa webbplatsen, ta fram logotyp samt annonsutformning etc.

Så ska du du skapa en hemsida till ditt företag kan det vara av vikt att tänka på om du enbart ska ge enkel kort information, och då välja en gratis webbplats, eller om du vill ha en mer avancerad webbplats och därför vända dig till en webbyrå.

"/index.php?do=/blog/add/" & "do=/blog/add/"

Is there anyone who has information about the spambots that are writing "/index.php?do=/blog/add/" or "do=/blog/add/" in the URL on websites?

 Är det någon som har information om vad spambotarna som skriver in "/index.php?do=/blog/add/" eller "do=/blog/add/" i url:en på olika webbplatser?

Stubbfräsning Skåne

Nu har en vän till mig startat ett företag som jobbar med stubbfräsning i Skåne. Efter att ha jobbat en tid som egenföretagare inom bland annat trädgårdsunderhåll, har han nu införskaffat en ordentlig stubbfräs. Det första jobbet fick helt enkelt bli i min mammas trädgård, där det fanns en stubbe kvar i rabatten sedan stormen Gudrun drog ner vår en (se bilder nedan). Fräsab heter företaget om någon är i behov av att fräsa stubbar på sin mark eller i sin trädgård.

Och så här ser det ut när man fräser en stubbe med en Vermeer SC 252:

Nyhetsbrev & e-postmarknadsföring

Jag blir som mest kreativ när något tråkar ut mig. Så sätt mig ensam i ett rum och tråka ut mig så skapar jag något. Senast det hände var i våras när jag var tvungen att gå några meningslösa akademiska kurser under min utbildning. Detta triggade min kreativitet. Plötsligt tog jag tag i något jag länge planerat att göra - Skicka ut nyhetsbrev till mina kunder. När jag startade mitt företag gjorde jag detta några gånger de två första åren. jag tröttnade dock på grund av att jag inte hade några bra verktyg och e-postens utformning höll låg kvalité, samtidigt som de redskap jag hade inte var anpassade för nyhetsbrev i HTML. Samt saknade jag diverse funktioner såsom att prenumeranterna automatiskt kunde avregistrera sig om de inte ville ha fler utskick (istället fick de mejla mig, så plockade jag bort dem  från listan, eller så fick de logga in på sitt kundkonto och avregistrera sig - och det vet vi hur frustrerade det är!)

Nej, ska man skicka ut nyhetsbrev, göra det effektivt och kul att arbeta med, då ska man ha ordentliga redskap. Själv använder jag mig av ett internt redskap,  som jag köpt, och som är kopplat direkt till min kunddatabas.
Ett annat alternativ är att anlita en professionell leverantör av nyhetsbrev. Det finns en mängd företag som förenklar processen allt från att skapa, till utskick och uppföljning. Samt erbjuds många gånger utbildningar och tips. Jag har inte så stor koll på just vilka leverantörer som finns, men en sådan är Rule.se, som bland annat tipsar om olika användningsområden för nyhetsbrev och e-postmarknadsföring.

Ibland kan det svåra vara att komma på hur man ska utforma sitt nyhetsbrev. Anlitar man en leverantör finns det många gånger färdiga mallar man kan använda sig av och utgå ifrån. Och sedan kan man göra som jag gjorde - titta igenom de nyhetsbrev man själv prenumererar på och få inspiration från dem. Själv började jag skissa upp mina idéer på ett vanligt A4-papper. dels ritade jag upp olika kolumner jag ville ha, sedan olika funktioner, såsom länkar till sociala medier etc, var jag skulle lägga in länken till att avbryta prenumeration mm.

När jag sedan skissat färdigt började jag leka med grundmallen och förändra den efter mina egna behov och ideal. Sedan får man inte glömma att bara för att du glömmer något i första e-postutskicket är det inte för sent att ändra på mallen och lägga till det vid nästa omgång. Man lär sig hela tiden nya saker, samt kommer på nya grejer men vill få med, eller ta bort.

Inför mitt nyhetsbrevsutskick - skisser och innehållsidéer. 

När väl utformningen är på plats så är det ä'ven en god idé att planera utskicken. Jag skriver själv en lista på olika produkter jag vill marknadsföra, och när jag ska marknadsföra dem. Och sedan försöker jag hitta en balans mellan innehållet och antalet utskick.

Uppdatering: Tannen och craps - ännu inte spelat

Som jag berättade i förra blogginlägget skulle vi testa att spela craps nätet. (För er som inte tidigare läst serien om Tannen spelar så handlar det kort om att vi låter vår vän spela olika kasinospel med några öl i kroppen, då det visat sig att han oftast vinner större summer just i fyllan - och som sociolog och forskare kan man inte annat än vilja testa om hypotesen stämmer - vilket vi gör - oavsett om någon skulle kalla det etiskt eller oetiskt ;) ).

Igår hade jag tänkt berätta hur det gick med spelandet, men tyvärr hamnade vi på annat håll och något crapsspel blev det inte. Vädret var vackert här i Skåne, så vi höll oss helt enkelt utomhus.Vi har därför skjutit upp spelandet, och ska försöka få in det denna vecka. Så länge fortsätter vi titta lite på hur spelet fungerar (även om Tannen är en spelgud i fyllan, så krävs det en viss förståelse för spelet).

Jag har tidigare rekommenderat en andra sidor om tärningsspelet craps, och idag kan jag rekommendera sidan crapsspelare.se för den som vill lära sig mer om craps historia.

Tannens spelresa

Det var ett tag sedan jag uppdaterade gällande hur det går för Tannen och hans spelande. Som jag tidigare berättat brukar det alltid gå bättre när han druckit, och vår tanke var att testa som om det fungerade lika bra att spela på nätet som på puben.

Som en del i vårt test bjuder vi honom på öl, sätter in pengar till honom och sedan låter vi honom spela. Detta är i sanningen ett riktigt socialt experiment.

Vi har tidigare testat spel som poker och roulett. Utfallet så långt är att han hittills förlorat alla pengar. Nu är det dock inte så att vi lagt alltför mycket pengar på detta. En del i vårt sätt att hålla nere kostnaderna är även att leta efter erbjudanden och bonusar hos olika spelbolag.

Vårt nästa test kommer att vara att spela craps. Craps har ingen av oss spelat på riktigt på något kasino (jag tror inte ens att det finns på svenska kasino). Tydligen sägs det dock att det är ett snabbt och spännande spel.

För att få en liten snabblänkar i hur spelet fungerar läste vi en del på Wikipedia samt på www.crapsbonusar.se

Så nu känner vi oss redo för en helg med Craps.

Anthony Giddens – Modernitet, abstrakta system och rörlighet

Inledning

Vi lever i en värld där resor och turism nästan ses som en självklarhet i den rika västvärlden. Varje dag matas vi med reseerbjudanden, vi pratar med vänner om deras tidigare resa eller vår egen planerade resa. I vår vardag på lokalt plan diskuteras rörligheten bland annat när vi ska söka arbete. I nyheterna läser vi om förbättringar inom kollektivtrafiken som ska ska spara oss fler minuters reseväg och samhället kommer samtidigt att tjäna eller spara pengar på dessa satsningar. Vi talar om att bygga supercykelvägar som ska förbättra rörligheten och uppmuntra till större användning av cykel på längre distanser. Vi läser om att bygga broar och tunnlar som förenar städer över nationsgränser och påtalar de möjligheterna vi har att hitta nya arbetstillfällen, nya marknader och tidsvinsterna som den nya infrastrukturen innebär. Rörligheten över långa distanser har nästan blivit en självklarhet i våra liv. Den allt friare och snabbare rörligheten har gjort vårt privata geografiska upptagningsområde för sociala relationer större (Giddens 1990:539). Tid och rum flyter samman. Detta är ett av de drag som karaktäriserar moderniteten (Giddens 1990:538).

I den här delen av uppgiften kommer jag att titta på rörlighet ur modernitetens perspektiv och hur dessa resor och investeringar i dessa rörlighetssystem blir möjliga genom det Giddens kallar abstrakta system.

Abstrakta system

Många samhällsfunktioner förlitar sig på det Gidden kallar abstrakta system, tekniska system som säkerställer att vår vardag flyter på utan att vi själv behöver tänka på detaljerna själv (Giddens 1990:532). När det gäller resor litar helt enkelt på tekniken, de beräkningar och säkerhetsåtgärder som gör att t ex kollektivtrafik kommer och går i tid. En känsla av hur vi förlitar oss på dessa system kan i få när det väl inte fungerar. Först då reflekterar vi över det vi tagit för givet – att tåget skulle skulle dyka upp exakt kl 13.51.

Det abstrakta återspeglar sig även i all den expertis vi förlitar oss på. När man pratar om att bygga ut och bygga om infrastruktur har någon gjort långsiktiga beräkningar på vad kostnaden på investeringen men också räknat ut vad den framtida samhällsvinsten är om vi tar oss från Köpenhamn till Göteborg tio minuter snabbare.

Giddens påpekar att vi litar på expertutlåtanden som många gånger går isär och inkonsekventa (Giddens 1990:543). Vilket visar sig de gånger experternas beräknade tids- och kostnadskalkyler inte håller.

Tid och rum flyter samman

Inledningsvis nämnde jag även att Giddens prata om hur tid och rum flyter samman och att detta är ett av modernitetens karaktärsdrag.

På lokal nivå har våra möjligheter att ha vårt sociala umgänge utspritt över ett större geografiskt område. Det är möjligt dels genom de snabbare och enklare transporterna, men även genom kommunikationssystem såsom telefon och internet.

Går vi utanför våra nationella gränser och längre bort än de närmsta grannländerna kan vi se hur den västerländska turismen påverkar och förändrar vår omvärld. Inom några timmar kan vi befinna oss på andra sidan jordklotet utan att vi för den delen behöver känna oss vilsna. På platsen möter vi samma säkerhetssystem som vi gick igenom vid avresan och vi möter personer som vi antagligen kan kommunicera på engelska med.

När vi kommer utanför flygplatsen möts vi alltmer av liknande miljöer som vi är vana vid hemifrån, vi möter samma utbud av internationella restaurangkedjor, vi kan betala med kort (ytterligare ett exempel på abstrakta system som vi förlitar oss på – digitala transaktioner), vi hittar samma butiker och köpcentrum som liknar de vi har hemma. Det vi känner igen är inte längre begränsat till ett mindre geografiskt område (Giddens 1990:538-539).

Söker vi oss till platser som vi kallar mer ”genuina”(ofta platser i utvecklingsländer) kan vi se hur dessa platser blir alltmer turistifierade och anpassas efter den västerländska turismen. Hela världen bli allt mer lik det vi i västvärlden upplever som det moderna. Detta kan förklara utifrån den makt som det kapitalistiska systemet och västvärlden har i relation till utvecklingslandet eller platsen. Turisten och den västvärld turisten kommer ifrån har starka resurser, en dominerande kultur, och har därför lättare att påverka den platsen med en inte lika dominerande kultur (Giddens 1990:237).

Referenslista

 Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Giddens, Anthony (1990). "The Consequenses of Modernity" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. S 531-545

Analys av bostadsbristen och den kommunikativ handlingen utifrån Jürgen Habermas teori

Inledning

Inom stadsbyggnadsdiskussionen talas det mycket idag hur man ska lösa bostadsbristen i populära boendeområden, bland annat problemet med studentstäder i städer med högskolor och universitet. I diskussionen finns flera parter involverade. Vi har de privata aktörerna såsom byggherrar, vi har intresseföreningar för studenterna, vi har statliga verk såsom Boverket och vi har politiska partier.

Ett vanligt argument i diskussionerna från privata byggherrar är att regelverk och styrningen av hur och var man får bygga gör det olönsamt att bygga billiga bostäder. De privata aktörerna föreslår lättnader i byggregler. På andra sidan har vi politiska partier där en sida anser att lättnader i byggregler skulle gagna byggandet och en annan anser att en lättnad i byggnadsreglerna skulle lede till oacceptabla försämringar för de som kommer att bo i lägenheterna (man är rädd att byggherrarna ska utnyttja möjligheterna lättnaderna). Sedan har vi Boverket som gör utredningar och tar fram nya riktlinjer för att hitta sätt att möjliggöra byggandet av fler bostäder. Boverket har i uppdrag att lyssna på samtliga inblandade parter och försöka hitta en lösning som fungerar.

Detta är en vanliga situation som kan beskrivas och analyserar utifrån Habermas teoretiska ramverk. Habermas påpekar att samhället befinner sin i en ständig förändringsprocess (Habermas 1996:487) och denna förändringsprocess äger involverar samhällets olika aktörer som möts och diskuterar sin problem och åsikter.

Van har vi ett problem med olika aktörer. Dessa aktörer möts och vilket även innebär att olika livsvärldar möts. De olika aktörerna har helt enkelt olika sätt att se på problemet. Byggherrarna har en syn på saken. Det är deras livsvärld de presenterar. Intresseorganisationerna har sin syn på hur man ska lösa problemet. De presenterar sin livsvärld. Sedan har vi de politiska partierna som belyser saken ur sitt synsätt. De presenterar sin livsvärld. Vi har även Boverket. Boverket kan inte sägas vara värdefritt, men åtminstone har de som uppdrag att försöka vara värdefria och ta fram en hållbar lösning och riktlinjer som i slutändan löser problemet.

För att lösa problemet möter de olika parterna varandra. De diskuterar. Detta är är en kommunikativ handling. Den kommunikativa handlingen leder förhoppningsvis sedan fram till nya regler och riktlinjer för hur byggandet ska gå till, detta kallas systemvärlden. Systemvärlden består av de lagar och regler vi samsas om.

Habermas påpekar just att vi lever i en fragmenterad värld (Calhoun 1996:438), vi har olika syn på världen och hur vi ska lösa problem. Han belyser hur vi genom att kommunicera, genom den kommunikativa handlingen försöker föra våra olika livsvärldar närmare varandra och skapa gemensamma ramar för hur vi ska hantera en situation/lösa ett problem. Man skapar genom den kommunikativa handlingen gemensamma referensramar, eller som Habermas uttrycker det gemensamma livsvärldshorisonter (Habermas 1981:457). Denna systemvärld av lagar och regler påverkar sedan i sin tur våra livsvärldar.

I vårt samhälle möts parterna ofta i det som Habermas kallar den publika sfären (public sphere). Den publika sfären skapar utrymme och möjlighet för aktörerna att göra sin röst hörd till allmänheten – det är en plats som skapar möjligheter att utbyta information och presentera sina åsikter (Habermas 1996:470). Får problemet tillräckligt mycket gehör hos allmänheten och institutioner leder det i sin tur att staten tar tag i problemet (Habermas 1996:469).

 

Sammanfattning - Bostadsbrist och kommunikativ handling

Det man kan använda Habermas teoretiska ramar gällande det kommunikativa handlandet till, är att skapa förståelse för del hur olika aktörer resonerar utifrån sina egna livsvärldar och de livsvärldshorisonter de har. Med hjälp av sådan kunskap kan man skapa plattformar i den publika sfären där de olika aktörerna kan mötas och försöka ska gemensam förståelse och förhppningsvis även skapa en gemensam livsvärldshorisont som tillvaratar de inblanda aktörernas olika intressen.

 

Referenslista

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Habermas, Jürgen (1996). "Civil Society and the Political Public Sphere" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory.  3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. S 469-489

Habermas, Jürgen (1981). "The Rationalization of the Lifeworld" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory.  3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 451-468